Ledighet av trängande familjeskäl

Både Finland, Sverige och Danmark behöver införa regler om rätt till ledighet på grund av vad föräldraledighetsdirektivet (96/34/EG) kallar force majeure, för att till fullo motsvara de krav som direktivet ställer. För övrigt anses de väl uppfyllda genom redan existerande lagar.

Inget avtal i Sverige
I en proposition av den 12 mars föreslog den svenska regeringen en lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl som skall träda i kraft den 3 juni 1998, d v s det datum då direktivet enligt huvudregeln skall vara genomfört i medlemsländerna (prop 1997/98:81). Arbetsmarknadsdepartementet försökte intressera arbetsmarknadens parter för att sluta kollektivavtal med de kompletterande regler som behövdes, men av de stora arbetsgivarorganisationerna var bara Landstingsförbundet och Kommunförbundet beredda att gå in i sådana förhandlingar. SAF ansåg att ingen ytterligare reglering behövdes. På arbetstagarsidan förordade LO och TCO lag.

Lagen föreslås ge arbetstagaren rätt till ledighet ”av trängande familjeskäl som har samband med sjukdom eller olycksfall och som gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig”. Uttrycket ”force majeure” används alltså inte, men innebörden skall vara densamma som i direktivet. Rätten till ledighet skall gälla oberoende av hur länge arbetstagaren har varit anställd. Regeringen anser det inte heller nödvändigt att begränsa ledigheten till något bestämt antal dagar. Den föreslår ändå att arbetsmarknadens parter skall få möjlighet att genom centrala kollektivavtal begränsa ledigheten till ett visst antal dagar per år eller per ledighetstillfälle – eller bådadera. För övrigt blir lagens bestämmelser tvingande till arbetstagarens förmån.

Arbetsavtalslagen revideras
Också i Finland räknar man med att genomföra de nödvändiga lagändringarna i tid. Frågan har beretts i en kommitté med uppdrag att utarbeta ett förslag till totalrevision av den finska arbetsavtalslagen. I ett delbetänkande föreslår den att ett särskilt kapitel om ”familjeledigheter” införs i lagen. Där skall de existerande reglerna om moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet samlas. Samtidigt skall regleringen om anmälningstider m m göras enhetlig. Också de nya regler som orsakas av direktivet skall föras in där. Dessa ändringar är två: För det första införs en regel om frånvaro av tvingande familjeskäl. Inte heller i det finska förslaget används termen ”force majeure”, som ju är helt främmande för nordisk arbetsrätt när det gäller hinder att utföra arbete på arbetstagarsidan. För det andra föreslås att den nuvarande regeln som ger arbetstagaren rätt att återvända till ”sitt tidigare arbete eller därmed jämförbart arbete” efter avslutad ledighet ändras, så att han eller hon ges rätt att i första hand återgå till sitt tidigare arbete. Om detta inte är möjligt skall den anställda erbjudas ett arbete som motsvarar det tidigare och överensstämmer med anställningsavtalet eller, om detta inte heller är möjligt, ett arbete som överensstämmer med avtalet. Kommittén föreslår att de lagändringar som är direkt föranledda av direktivet skall träda i kraft den 1 juni 1998 och resten den 1 oktober. Anmälningar om utnyttjande av ledighet enligt det nya systemet skall dock kunna göras redan från den 1 juni. Proposition väntas kring skiftet mars – april.

Avtal plus lag i Danmark?
Danskarna har utnyttjat möjligheten att begära ett år extra för att implementera direktivet, eftersom arbetsmarknadsorganisationerna vill göra det genom kollektivavtal. För den offentliga sektorn och finanssektorn slöts avtal om ledighet på grund av force majeure redan förra året. På Dansk Arbejdsgiverforenings område lyckades man inte nå någon uppgörelse då, men gör ett nytt försök i årets avtalsrörelse. Det som försvårar förhandlingarna är att fackföreningarna samtidigt vill förhandla om rätten till ledighet för vård av barn, vilket arbetsgivarna motsätter sig. Danska LO understryker att det under alla omständigheter krävs kompletterande lagregler, dels för arbetstagare som inte täcks av kollektivavtal, dels för den händelse att parterna inte lyckas komma fram till något avtal, eller om kollektivavtalet av någon anledning skulle sägas upp.

EES-länderna avvaktar
Vid vilken tidpunkt direktivet skall vara genomfört i EES-länderna Norge och Island är i skrivande stund osäkert. EU och EES förhandlar för närvarande om detta. Den norska regeringen ser inga problem med att implementera det, då det inte skulle behöva innebära några större ändringar i de existerande norska reglerna. Några initiativ har den emellertid inte tagit ännu.

KA, NB