Nordisk suck av lättnad när Danmark får behålla sina cabotageregler

• Danmark har inte brutit mot fördraget genom att anta regler som hindrar utländska bussföretag från att köra inrikestrafik i landet mer än sju dagar per månad. Det konstaterar EU-domstolen i en ny dom som innebär att branschorganisationer i hela Norden kan dra en suck av lättnad.

När det gäller yrkesmässiga transporter är friheten att tillhandahålla tjänster över gränserna i EU mer begränsad än i övriga branscher. Utgångspunkten här är att transportföretag får bedriva inrikestrafik enbart i de länder där de är etablerade. Genom två förordningar om godstransporter på väg (1072/2009) respektive persontransporter med buss (1073/2009) kan de dock under vissa förutsättningar få köra inrikestrafik i andra länder, så kallat cabotage, på villkor att det är tillfälligt.

Enligt samstämmiga uppgifter från arbetsgivarorganisationer och fack har den här möjligheten emellertid missbrukats av transportörer från låglöneländer som systematiskt kör inrikestrafik exempelvis i de nordiska länderna till de löner som gäller i etableringslandet.

För några år sedan skärpte EU reglerna i förordningen om godstransporter, men i bussförordningen finns fortfarande ingen definition av vad menas med ”tillfälligt”. För att förhindra missbruk antog Danmark därför tillämpningsföreskrifter som innebär att bussarna, typiskt sett turistbussar, inte får köra cabotage där mer än sju dagar i följd per månad.

Det fick Danmark inte göra menade kommissionen och väckte talan för fördragsbrott (se EU & arbetsrätt nr 2/2023 s. 2). Eftas övervakningsorgan ESA stöttar kommissionen. Målet väckte stort engagemang i Norden. Branschorganisationerna Dansk Person Transport, Samtök ferðaþjónustunnar, NHO Transport och Sveriges Bussföretag gick till motoffensiv i ett brev till kommissionen (se EU & arbetsrätt nr 4/2023 s. 1), och i domstolen hade Danmark stöd av Island och Norge.

I stället för att fullfölja rättsprocessen bör kommissionen arbeta aktivt för att åstadkomma en klar definition av begreppet ”tillfällig”, skrev de fyra branschorganisationerna. I det arbetet uppmuntrar vi kommissionen att låta sig inspireras av definitionerna i de nordiska länderna, fortsatte de. Det skulle inte bara säkerställa goda arbetsvillkor för förarna, utan också angripa svårigheterna med att genomdriva cabotagereglerna och upprätthålla rättvis konkurrens på marknaden.

Men kommissionen lyssnade inte och nu har den alltså fått bakläxa av EU-domstolen.

Domstolen konstaterar att de danska reglerna syftar till att säkerställa kravet på att cabotagetrafik ska tillhandahållas tillfälligt. Därmed är de ägnade att uppnå det mål som eftersträvas med bestämmelserna om cabotage i förordningen.

Mot kommissionens invändning att målet skulle kunna uppnås med mindre ingripande medel slår domstolen fast att kommissionen inte har förklarat vilka dessa medel skulle vara. Därmed har den inte uppfyllt sin bevisbörda och Danmark frias.

En pikant detalj är att kommissionen förlorade ett snart sagt identiskt mål mot Danmark 2018 som gällde godstransporter på väg (se EU & arbetsrätt nr 1/2018 s. 1). Inte heller då lyckades den bevisa att Danmark brutit mot fördraget genom att anta tillämpningsföreskrifter för att förtydliga vad som är “tillfälligt”.

Kerstin Ahlberg

C-482/23 Europeiska kommissionen med stöd av Eftas övervakningsmyndighet mot Konungariket Danmark med stöd av Island och Norge, dom den 16 oktober 2025