Tillbaka till nyhetsbrevet

Nordiska fack ger upp sin tvekan

Grundläggande fackliga rättigheter i fördragen

De nordiska fackliga organi- sationerna tycker sig nu ha funnit ett sätt att garantera grundläggande fackliga fri- och rättigheter i fördragen utan risk för att EG-domstolen börjar lägga sig i nationella regler på området. Därmed har svenska LO gett upp sin tvekan.

– Men det är fel att säga att vi har ändrat uppfattning. Glöm inte att svenska LO var först med att driva kravet på en rätt till fackliga sympatiåtgärder över gränserna. Vi har bara inte hittat den tekniska lösningen förrän nu, säger Erland Olauson på LO, ordförande för den grupp inom Nordens fackliga samorganisation (NFS) som bereder frågan.

Det LO, liksom systerorganisationerna i Danmark och Norge, har fruktat har varit att privatpersoner (läs arbetsgivare eller tredje man) skulle få möjlighet att åberopa fördraget för att få prövat om exempelvis en stridsåtgärd är förenlig med EUs regler.

– Det skulle ge EG-domstolen möjlighet att utveckla något slags genomsnittlig europeisk stridsrätt, säger Olauson.

Men när först den Europeiska fackliga samorganisationens (EFS) kongress i somras uttalade att EFS skall arbeta för att grundläggande rättigheter erkänns i fördragen, och därefter Europeiska rådet i Köln beslöt att en europeisk fri- och rättighetsstadga skall utarbetas (se EU & arbetsrätt nr 2/99) insåg de nordiska facken att de borde försöka komma fram till en gemensam handlingsplan.

Huvuddragen i det förslag som nu diskuteras är:
-De rättigheter som skall garanteras anges genom hänvisning till olika internationella konventioner antagna av FN, ILO och Europarådet och till EUs sociala stadga, vilka tillsammans med de konstitutionella principer som är gemensamma för medlemsstaterna samt gemenskapsrättens allmänna principer sägs utgöra en lagsamling (corpus) för mänskliga rättigheter.
-Både medlemsstaterna och EU förpliktas att effektivt leva upp till dessa.
-EG-domstolens behörighet begränsas dock till att pröva om EUs egna institutioner följer dem. När den tolkar EU- och EG-rätt som berör grundläggande rättigheter skall den beakta rättspraxis från relevanta internationella domstolar och organ, som Europadomstolen i Strasbourg och ILO.

Enligt Olauson vann NFS-gruppens uppläggning gehör hos de övriga medlemmarna i EFS juristnätverk Netlex vid ett möte i november. EFS planerar nu en kampanj i medlemsländerna för att den kommande europeiska stadgan om grundläggande rättigheter skall arbetas in i fördraget vid nästa regeringskonferens.

Kerstin Ahlberg


Nr 4 1999

Publicerad: October 1, 1999

Läs också

Nr 4 1999

Juridisk princip får stå tillbaka för politisk praktik

Som tidigare rapporterats kri- tiserade Europarådets obe- roende expertkommitté i december 1998 Sverige för vissa kollektivavtalsregler (se EU & arbetsrätt nr 1/99). Genom att ratificera Europarådets sociala stadga och dess art...

Läs hela artikeln

Nr 4 1999

Dansk implementering het potatis för kommissionen

Danmarks regering fick i november ett formellt brev från europeiska kommissionen med frågor om arbetstidsdirektivets införlivande genom kollektivavtal i dansk rätt (se EU & arbetsrätt nr 2/99). Om svaret ger vid handen att dire...

Läs hela artikeln

Nr 4 1999

Förslag om nya direktiv mot diskriminering

Komissionen har beslutat föreslå två nya direktiv och ett handlingsprogram mot diskriminering på grund av ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, d v s alla de grunder som...

Läs hela artikeln

Nr 4 1999

Klargörande dom om arbetsvillkor för utstationerade arbetstagare

Det har länge stått klart att EU-regleringen av fri rörlig- het för tjänster inte på något ingripande sätt begränsar värdlandets rätt att ställa krav på de villkor under vilka arbete kan utföras i landet. Det så kallade u...

Läs hela artikeln