Tillbaka till nyhetsbrevet

Norska Høyesterett frågar om restid är arbetstid

Ska den tid som en polis reser till och från ett annat tjänsteställe än det där han eller hon vanligtvis tjänstgör räknas som arbetstid eller inte? Det är frågan i ett mål som Norges Høyesterett har hänskjutit till Eftadomstolen för ett rådgivande yttrande.

Målet rör fyra resor som en polis i Sogn og Fjordane polisdistrikt gjorde 2014. Hans överordnade beordrade honom att köra till tjänstestället utanför ordinarie arbetstid. På vägen dit var han tvungen köra förbi polisstationen som var hans vanliga arbetsplats, och byta till uniform, hämta vapen och skyddsutrustning och göra i ordning bilen. Under den fortsatta bilturen var han tillgänglig för ledningscentralen via radion. På väg hem måste han på samma sätt passera polisstationen för att lämna ifrån sig uniform och annan utrustning.

Enligt polisen och hans fackförbund Politiets Fellesforbund innebär det att han stod till arbetsgivarens förfogande under resorna mellan polisstationen och tjänstestället, och att restiden därmed är arbetstid.

Arbetsgivarens utgångspunkt är att resorna gjordes på polisens fritid, utom en gång då han faktiskt fick ett uppdrag från ledningscentralen på väg till tjänstestället. Både tingsrätten och lagmannsretten har gått på samma linje. Høyesterett beviljade emellertid prövningstillstånd och har nu alltså bett Eftadomstolen om hjälp med att tolka EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88).

För fackförbundet gäller saken inte bara just denna polis rätt till övertidsersättning och vilotid, utan den generella tolkningen av arbeidsmiljølovens arbetstidsregler. Enligt förbundet tillämpas dessa olika av olika polisdistrikt.

Kerstin Ahlberg

E-19/16 Torbjørn Selstad Thue och Politiets Fellesforbund mot Norges regering genom Justis- og beredskapsdepartementet


Nyhetsbrevet som pdf
Nr 1-2 2017

Publicerad: January 1, 2017

Läs också

Nr 1-2 2017

“Politiken vann, juridiken förlorade i barnmorskemålet”

Barnmorskan EG fick inte sin religionsfrihet enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter (EKMR) kränkt då Region Jönköpings län vägrade anställa henne. Det blev den svenska Arbetsdomstolens (AD) besked i ett avgörande n...

Läs hela artikeln

Nr 1-2 2017

Näringsfriheten nyanserade men alltjämt potent

EU-stadgan om grundläggande rättigheter har sedan 2009 samma rättsliga värde som övriga EU-fördrag. Avsnitt IV innehåller ett antal artiklar med nära koppling till arbetsmarknaden. Men det är inte dessa som främst gett upphov till ny...

Läs hela artikeln

Nr 1-2 2017

Ska upplysningsdirektivet lägga fast grundläggande arbetsvillkor

Direktivet om arbetsgivarens skyldighet att upplysa arbetstagarna om anställningsvillkoren (91/533) behöver uppdateras och anpassas till nya former av arbete. Det bör då inte bara, som nu, ge arbetstagarna rätt till information, det bör ...

Läs hela artikeln

Nr 1-2 2017

Betald föräldraledighet ska främja jämställdheten

Nu ska mammor och pappor i alla EU:s medlemsländer få rätt till betald föräldraledighet. Det föreslår Europeiska kommissionen, som menar att detta är nödvändigt för att män och kvinnor ska ha samma möjligheter på arbetsmarknade...

Läs hela artikeln