Regeringarna antog förhandlingsmandat för AI-förordningen

Ministerrådet för telekommunikationsfrågor enades den 6 december om förhandlingsmandatet, så kallad allmän riktlinje, för förslaget om harmoniserade regler för artificiell intelligens, AI-förordningen.

Kommissionens förslag offentliggjordes i april 2021 (se EU & arbetsrätt nr 2/2021 s. 6). Förordningen ska bland annat säkerställa att AI-system som släpps ut på marknaden och används i EU är säkra och förenliga med de grundläggande rättigheterna. För att främja utvecklingen av en inre marknad för lagliga, säkra och tillförlitliga AI-system ska de nya reglerna också underlätta investeringar och innovation kring AI. Avslutningsvis ska styrningen av den här typen av system förbättras.

Genom att dela in olika typer av system i riskklasser avgör förordningen när AI får användas och i så fall med vilka restriktioner. Sysselsättning, arbetsledning och tillgång till egenföretagande anses som ett högriskområde. Dit hör till exempel system för rekrytering eller urval av fysiska personer, för att fatta beslut om befordran eller uppsägning, för fördelning av uppgifter på grundval av människors beteende eller personlighetsdrag eller egenskaper och för att övervaka och utvärdera anställdas prestationer och beteende.

Fem kompromisstexter har behandlats och den allmänna riktlinje som nu antagits av ministerrådet innehåller flera nyheter och justeringar av kommissionens ursprungliga förslag. Det handlar bland annat om följande som har betydelse för arbetsmarknadens vidkommande.
• För att bättre dra gränsen mot mer klassiska programvarusystem blir definitionen av AI-system tydligare. De nya reglerna ska alltså vara tillämpliga på system som utvecklats genom metoder för maskininlärning och logik- och kunskapsbaserade metoder.
• Förbudet mot att använda AI för social poängsättning utvidgas till att även omfatta privata aktörer.
• Förbudet mot användning av AI-system som utnyttjar sårbarheter hos en specifik grupp av personer utvidgas till att även avse personer som är såbara på grund av sin sociala eller ekonomiska situation.
• Flera av de krav som ställs på AI-system med hög risk förtydligas och justeras så att de blir mer tekniskt genomförbara och mindre betungande, t.ex. i fråga om den tekniska dokumentation som små och medelstora företag bör utarbeta för att visa att deras AI-system med hög risk uppfyller kraven.
• Kommissionen får ett antal nya skyldigheter. Den ska utse unionstestanläggningar för AI som på begäran från myndigheterna ska tillhandahålla oberoende teknisk och vetenskaplig rådgivning. Dessutom ska kommissionen inrätta en central grupp av oberoende experter som ska stödja den tillsynsverksamhet som de nya reglerna föreskriver. Avslutningsvis ska kommissionen ta fram riktlinjer för tillämpningen av AI-förordningen.

Så snart Europaparlamentet antagit en egen ståndpunkt kan förhandlingarna i trepartsmöten starta. Våren 2023 representerar Sverige i egenskap av ordförande ministerrådet i dessa förhandlingar. EU hoppas bli först med att lagstifta på detta område, och därmed kunna fastställa den globala standarden för reglering av AI.

Niklas Selberg, docent
Lunds universitet

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens (rättsakt om artificiell intelligens) och om ändring av vissa unionslagstiftningsakter – Allmän riktlinje