Sociala hänsyn vid offentlig upphandling – Kommissionen fortsatt njugg

Sociala hänsyn vid offentlig upphandling
Kommissionen fortsatt njugg

Den 15 oktober 2001 sände Europeiska kommissionen ut sitt länge väntade tolkningsmeddelande om möjligheterna att ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling (se EU & arbetsrätt nr 3/2001).

Alla relevanta aktörer tycks vara eniga om att offentliga uppdragsgivare inom EG-fördragets och EU-rättens allmänna ramar själva får bestämma vad de vill köpa, inklusive exempelvis social- eller arbetsmarknadspolitiska projekt

Särskilt kontroversiellt i kommissionens tolkningsmeddelande är att den hävdar att offentliga uppdragsgivare, när det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet skall antas, bara får ta hänsyn till de ekonomiska konsekvenser av sociala hänsyn som direkt påverkar den konkreta uppdragsgivaren, t ex en kommun, och som direkt har samband med den produkt eller den tjänst som det konkreta kontraktet angår.

De vidare samhällsekonomiska konsekvenserna av dåliga arbetsförhållanden m m är det enligt kommissionens uppfattning inte tillåtet at ta hänsyn till i en upphandlingsprocedur.
Man kan fråga sig om detta inte är irrelevant, när uppdragsgivare som vill ta sådana hänsyn kan göra det genom att sätta in dem i beskrivningen av kontraktsföremålet eller som villkor för kontraktets utförande. Det är det inte.

Om en uppdragsgivare prioriterar sociala aspekter mycket högt, och vill ha dem med till vilket pris som helst, kan man utbjuda ett kontrakt där dessa hänsyn är inbyggda i kontraktsvillkoren. Eventuella anbud som inte uppfyller de (höga) sociala kraven, kommer då inte att vara villkorsmässiga och skall avvisas. Om sociala hänsyn görs till ett kontraktsvillkor leder det sålunda till allt-eller-inget-lösningar.

Många uppdragsgivare är förmodligen ganska praktiska. De är å ena sidan inte ointresserade av att tillvarata sociala aspekter, men vill å andra sidan göra det bara om det kan ske till ett rimligt pris, som de tycker sig ha råd att betala. Sådana uppdragsgivare har behov av att kunna avväga pris och sociala hänsyn mot varandra. Det kan bara ske, om det är tillåtet att bjuda ut ett kontrakt som tilldelas ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet” där såväl pris som sociala hänsyn ingår bland de kriterier som tas i beaktande när man värderar vilket anbud som är mest ekonomiskt fördelaktigt.

När tilldelning skall ske till det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan man också använda alternativa anbud. Man kan således tänka sig att en anbudsgivare erbjuder sig att leverera en tjänst till olika priser, beroende på hur hög eller låg miljöstandard och social standard som skall presteras.

Ruth Nielsen

Kommissionens tolkningsmeddelande KOM(2001) 566 slutlig, den 10 oktober 2001