Straffbart anställa illegal invandrare men inget strikt ansvar för underleverantörs förpliktelser

Det ska kosta för arbetsgivare att anställa arbetstagare som inte har rätt att vistas i EU. För det första kan de åläggas kännbara administrativa sanktioner. För det andra ska de bli tvungna att betala arbetstagarnas innestående löner (som ska antas vara minst tre månadslöner) plus skatt och sociala avgifter. Och för det tredje ska de kunna dömas till straff. Det är innebörden av ett nytt direktiv som ministerrådet antog den 25 maj.

Den svenska regeringen röstade mot direktivet och den finska avstod från att rösta. De menar att det är tveksamt om EG har kompetens att anta straffrättsliga bestämmelser inom detta område. I Danmark, som inte deltar i det straffrättsliga samarbetet, blir direktivet över huvud taget inte tillämpligt.

Direktivförslaget lades fram av kommissionen 2007 (se EU & arbetsrätt nr 3/2007 sid 7). I detta fanns en bestämmelse om underentreprenad som innebar att huvudentreprenören och eventuella mellanliggande entreprenörer skulle vara solidariskt ansvariga för att betala de administrativa påföljder och löner, skatter och sociala avgifter som underentreprenörerna blir skyldiga. Men enligt det antagna direktivet blir de ansvariga bara ”om de kände till” att underentreprenören anställde olagligt bosatta tredjelandsmedborgare. Detta har väckt stark kritik från Europafacket EFS som menar att direktivet kommer att bli ytterligare ett incitament för att använda invecklade leverantörskedjor och brevlådeföretag.

”Irreguljära arbetare anställs oftast av mellanhänder och underentreprenörer; stora arbetsgivare smutsar inte sina fi ngrar genom att anställa dem direkt. Vi är mycket oroliga att direktivet bara kommer att göra de redan trevliga arbetsgivarna trevligare och obenägna att anställa migrerande arbetare, och otrevliga arbetsgivare ännu otrevligare. Det kommer att driva sårbara migrerande arbetare ännu mer under jorden och inte ge dem några rättsliga vägar ut ur det olagliga tillståndet”, sade EFS Catelene Passchier i en kommentar.

Förenade kungariket och Irland har helt motsatta farhågor. De menar att möjligheterna att få efterbetalning av lön, införandet av enkla klagomålsprocedurer för de berörda arbetstagarna och möjligheten att få stanna i landet medan klagomålen avgörs tvärtom kommer att locka till sig illegala invandrare. Även dessa två länder har därför valt att stå utanför direktivet. Det blir alltså inte tillämpligt där.

I samband med att direktivet antogs gjorde Europaparlamentet och ministerrådet ett gemensamt uttalande om att reglerna om underentreprenad och solidariskt ansvar inte ska påverka framtida bestämmelser om samma ämne i andra rättsakter. Parlamentet har fl era gånger, senast i en resolution i mars i år, uppmanat kommissionen att lägga fram förslag om en generell rättsakt om solidariskt ansvar i leverantörskedjor.

Kerstin Ahlberg

Direktivet är ännu inte publicerat i EU:s officiella tidning men finns på http://register.consilium.europa.eu med beteckningen PE-CONS 3612/09