Svensk
arbetstidslag ifrågasätts
Danmark väntar snart avgörande
Svenska
arbetstagare tycks inte fullt ut åtnjuta det skydd för hälsa
och säkerhet som arbetstidsdirektivet
föreskriver. Det skriver Europeiska kommissionen i ett brev där
den ber regeringen klargöra arbetstidsreglernas innebörd.
Frågorna
rör bland annat:
- Dygnsvilan,
där direktivet föreskriver minst 11 timmars sammanhängande
vila, men där arbetstidslagens enda preciserade krav är att
tiden mellan kl 24 och 5 skall ingå i den nattvila som alla arbetstagare
måste få. Regeringen framhåller här Arbetsmiljöverkets
allmänna råd som säger att man bör ta hänsyn
till sömnbehov när dygnsvilan planeras och att långa
arbetspass skall undvikas. Eftersom den ordinarie arbetstiden får
vara högst 40 timmar torde kravet på 11 timmars dygnsvila
i praktiken tillgodoses i de allra flesta fall. Flertalet av de fall
där vilan trots allt blir kortare lär omfattas av de många
undantag som direktivet tilllåter, menar regeringen.
- Veckoarbetstiden
tycks, enligt kommissionen, inte vara begränsad till de 48 timmar
inklusive övertid som direktivet föreskriver. Arbetstidslagen
tillåter ju utöver de ordinarie 40 timmarna 48 timmars jour
och lika mycket övertid per fyraveckorsperiod. Regeringen antar
att påpekandet främst föranleds av EG-domstolens dom
i det så kallade Simap-målet (se
EU & arbetsrätt nr 3/00) och lovar att konsekvenserna av
domen skall övervägas av den pågående arbetstidsutredningen.
- Betald
semester skall alla arbetstagare ha varje år, enligt direktivet.
Den svenska semesterlagen garanterar emellertid enbart rätt till
ledighet första året av en anställning, medan det kan
dröja till nästa år innan semesterlönen betalas
ut. Obetald semester kan arbetstagaren dessutom avstå från.
Kommissionen är också bekymrad över att de som anställs
för mindre än tre månader inte alls har rätt till
semester. Regeringen svarar att alla arbetstagare får semesterlön
eller semesterersättning i proportion till anställningstiden,
det är bara det att utbetalningen kan bli förskjuten. Eftersom
direktivet inte reglerar själva tidpunkten för utbetalningen
och medlemsstaterna har ett visst handlingsutrymme när de utformar
reglerna, bör den svenska lösningen vara godtagbar, hävdar
regeringen.
- Vid nattarbete,
begränsar direktivet arbetstiden till åtta timmar per dygn.
Kommissionen noterar att den svenska lagen saknar motsvarande begränsning,
samtidigt som den tycks ge för stort utrymme för undantag
från regeln om nattvila. Denna punkt hastar regeringen förbi.
Den framhåller dock att alla kommissionens frågor kommer
att övervägas av arbetstidsutredningen.
Norges regering
har sedan i höstas motsvarande brevväxling med Eftas övervakningsmyndighet,
ESA, och har bara delvis lyckats övertyga myndigheten om att norsk
rätt stämmer överens med direktivet. ESA vidhåller
att lagen ger för stort utrymme för avvikelser från reglerna
om dygnsvila och veckovila.
Den danska
regeringen i sin tur väntar att kommissionen mycket snart skall avgöra
om den skall godta att bara ett fåtal av direktivets regler har
införlivats genom lag och resten genom kollektivavtal, vilket innebär
att en hel del danska arbetstagare ”inte fullt ut” åtnjuter
det skydd som direktivet syftar till (se
EU & arbetsrätt nr 2/99).
Kerstin
Ahlberg
Prenumerera