Svenskt Näringsliv intervenerar mot Hamnarbetarförbundet i Europadomstolen

• Hamnarbetarförbundets rättigheter enligt Europakonventionen har inte kränkts. Det menar arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv som första gången kommer att vara tredjepartsintervenient i Europadomstolen i det mål där Hamnarbetarförbundet klagar över att dess föreningsfrihet (artikel 6) och rätt till rättvis rättegång (artikel 11) har kränkts (se EU & arbetsrätt nr 2/2024 s. 2 och nr 2/2023 s. 2).

Bakgrunden till att Svenskt Näringsliv ger sig in i leken är en organisationsstrid mellan två fackförbund, Transportarbetareförbundet och Hamnarbetarförbundet, som berör arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar. Båda förbunden har kollektivavtal med hamnen i Göteborg men eftersom Transports avtal kom till först har detta företräde enligt Arbetsdomstolens praxis om konkurrerande kollektivavtal. I målet AD 2023 nr 25 blev konsekvensen att arbetsgivaren helt slapp undan sanktioner trots att sju av Hamnarbetarförbundets medlemmar hade arbetat mer övertid än vad kollektivavtalet tillät. Därmed blir det oattraktivt att gå med i förbundet vilket i längden hotar förbundets existens, och det innebär ett otillåtet angrepp på föreningsfriheten, menar organisationen. Svenskt Näringsliv håller alltså inte med om det. I en inlaga till regeringen beskriver organisationen hur AD:s praxis uppfyller vad som krävs för att inskränkningar i föreningsfriheten ska vara tillåtna. Rättsläget om kollektivavtalskonkurrens följer av fast praxis från AD, och detta uppfyller kravet på att inskränkningar i föreningsfriheten ska föreskrivas i lag. Konventionens krav på lagstöd är uppfyllt av nationell rättspraxis som är tillgänglig, förutsägbar och fri från godtycke.

För att en sådan inskränkning ska vara tillåten måste den också ha ett legitimt syfte. I det här fallet har den det legitima syftet att skydda andras fri- och rättigheter, skriver Svenskt Näringsliv. Syftet med AD:s praxis om kollektivavtalskonkurrens är att skapa förutsägbarhet i relationerna på arbetsmarknaden, ordning och reda för arbetsgivaren, likabehandling av arbetstagare och att säkerställa att samma förutsättningar gäller för alla arbetsgivare i en viss bransch. Om olika kollektivavtal kunde tillämpas utan rangordning för samma arbetsuppgifter skulle det först träffade kollektivavtalet försvagas till nackdel för den organisation som ingått detta avtal.

För att en inskränkning i föreningsfriheten ska godtas krävs också att den är proportionerlig i förhållande till det skyddade intresset. Här argumenterar Svenskt Näringsliv för att inskränkningen inte är omfattande för Hamnarbetarförbundet eftersom förbundet – bortsett från att det inte kan få allmänt skadestånd vid kollektivavtalsbrott – har alla gängse möjligheter att företräda sina medlemmar mot arbetsgivaren. Principen om förstahandsavtalets företräde ryms dessutom inom den stora bedömningsmarginal för att precisera nationella lösningar för arbetsmarknadens vidkommande som staterna har enligt Europadomstolens praxis.

Hamnarbetarförbundet anser också att det inte fått en rättvis rättegång. Enligt förbundet är det 2019 års lagändringar om utökad fredsplikt som gör att det inte kan driva sina medlemmars krav effektivt. Lagändringen infördes efter förslag från de stora centralorganisationerna (bland annat Svenskt Näringsliv) och nu sitter deras företrädare i AD och dömer enligt den lag de själva utformat. Här påpekar Svenskt Näringsliv att Europadomstolen bland annat i målet Kellermann (se EU & arbetsrätt nr 3-4/2004 s. 5) redan slagit fast att AD:s sammansättning med intresseledamöter uppfyller kraven på oavhängighet och opartiskhet.

Svenskt Näringslivs syn på Hamnarbetarförbundets talan i Europadomstolen representerar det gängse synsättet på den svenska arbetsmarknaden, som formats mot bakgrund av att det är extremt ovanligt med kollektivavtalskonkurrens och att flera organisationer konkurrerar om arbetstagarna på arbetsplatserna. Att värna systemet med intresseledamöter i AD och principen om förstahandsavtalets företräde värnar de stora etablerade arbetstagarorganisationerna – helt i enlighet med traditionerna på den svenska arbetsmarknaden. Frågan är om Europadomstolen denna gång anser att den svenska traditionen innebär en kränkning av de konkurrerande organisationernas rätt till föreningsfrihet och rättvis rättegång.

Niklas Selberg, docent
Lunds universitet

Svenskt Näringsliv; Synpunkter med anledning av Svenska Hamnarbetarförbundets klagomål till den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna mot Konungariket Sverige (Application no. 25947/23)