Allvarligt fel att inte be EU-domstolen om förhandsavgörande

Att inte be EU-domstolen om förhandsavgörande om hur EU-rätten ska tolkas, eller att inte motivera varför man inte gör det, kan både strida mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR) och mot svensk processrätt. Det framgår av två färska domar.

Av artikel 267 i EUF-fördraget framgår att medlemsländernas högsta domstolar ska, och underinstanser får, begära förhandsavgöranden från EU-domstolen om EU-rättens innebörd.

Europadomstolen för mänskliga rättigheter har nu i domen Rutar slagit fast att bristande motivering om varför förhandsavgörande inte begärts kan vara ett brott mot artikel 6 i EKMR om rätten till rättvis rättegång.

Samtidigt har den svenska Högsta domstolen (HD) slagit fast att det kan vara ett grovt rättegångsfel och därmed skäl för att undanröja en lagakraftvunnen dom om förhandsavgörande inte inhämtas. Enligt HD är så fallet när den unionsrättsliga frågan är helt avgörande för målets utgång. Det beskedet kom i en dom som HD kallar ”AstraZenecas til�- läggsskydd”.

Det går inte att nog understryka vilken betydelse förhandsavgöranden haft för att utveckla EU-rätten. Samspelet mellan de nationella domstolarna och EU-domstolen har inte alltid varit gnisselfritt och de danska domstolarna har till och med varit i öppen konflikt med EU-domstolen.

Domen från Europadomstolen och även den från svenska HD är en påminnelse om att förhandsavgörande kan ses som del av själva processen som ska leda fram till slutligt avgörande av tvisten. Parter och domstolar har ett gemensamt intresse i att de EU-rättsliga frågorna blir genomlysta.

De nämnda domarna sätter institutet förhandsavgörande i blickfånget och kanhända kommer de nationella domstolarna bli mer benägna att ställa frågor till EU-domstolen framöver. Att kränka rätten till rättvis rättegång eller att begå grovt rättegångsfel antar jag att domare i de nationella domstolarna vinnlägger sig om att undvika.

Erik Sjödin, docent
Institutet för social forskning

Rutar and Rutar Marketing d.o.o. mot Slovenien (Application no. 21164/20), Europadomstolens dom den 15 december 2022
Mål Ö 5978-21 ”AstraZenecas tilläggsskydd”, Högsta domstolens dom den 20 december 2022