Danmark, Finland och Sverige brister i genomförande av arbetstidsdirektivet

Danmark, Finland och Sverige nämns på flera kritiska punkter i Europeiska kommissionens nya rapport om hur medlemsländerna har genomfört arbetstidsdirektivet. Bland annat har alla tre för lång beräkningsperiod för att beräkna den genomsnittliga arbetstiden för nattarbetande, menar kommissionen.

Danmark och Sverige har inte heller infört regler om vare sig registrering av den dagliga arbetstiden för varje arbetstagare eller hur många eller hur långa raster ska vara – eller också framgår reglerna inte tillräckligt tydligt i exempelvis kollektivavtal. Finland tycks i stället tillåta avvikelser från reglerna om kompensationsledighet vid utebliven dygnsvila eller veckovila i strid med direktivet. De nordiska länderna nämns på ytterligare punkter.

När det gäller dygnsvila och kompensationsledighet har kommissionen för övrigt en pågående skriftväxling med Sveriges regering efter ett klagomål (se s. 2 i detta nummer).

Rapporten innehåller ingen fullständig genomgång av medlemsländernas genomförande av direktivet och ”föregriper inte heller någon ståndpunkt som kommissionen kan komma att inta i rättsliga förfaranden i framtiden”, heter det. Inte desto mindre publicerade kommissionen i samma veva också ett omfångsrikt meddelande om hur den tolkar direktivet och tillhörande praxis från EU-domstolen. Där antyder den på ett inlindat sätt att medlemsstater som vill ha lugn och ro gör klokt i att ta hänsyn till kommissionens tolkningar – även i frågor där det än så länge inte finns någon klar praxis.

Kerstin Ahlberg

COM(2023) 72 Rapport om medlemsstaternas genomförande av arbetstidsdirektivet C/2023/969 Tolkningsmeddelande om direktivet om arbetstidens förläggning.