EU-domstolen godkänner Danmarks cabotageregler

Danmark har inte brutit mot fördraget genom att anta regler som preciserar vad som är en cabotagetransport. Danskarna kan alltså fortsätta tillämpa sina regler som syftar till att hindra utländska företag från att missbruka möjligheten att tillfälligt köra inrikestransporter i landet. Det står klart sedan EU-domstolen ogillat Europeiska kommissionens talan om fördragsbrott (se EU & arbetsrätt 1–2/2017 s 1).

Inrikestransporter av gods på väg är som utgångspunkt förbehållna ett lands egna företag. Åkerier från andra länder får bara köra inrikestransporter där när lastbilen är på väg tillbaka efter en internationell transport. Sådana så kallade cabotagetransporter är reglerade i EU:s förordning om tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg (1072/2009). Enligt den får ett utländskt åkeri utföra högst tre inrikestransporter inom sju dagar från det att den internationella transporten har lossats.

Cabotagetransporter ska alltså vara tillfälliga. Både fackförbund och arbetsgivarorganisationer i branschen har dock påpekat att reglerna missbrukas, och att vissa företag kör inrikestransporter i andra EU-länder närmast permanent – vilket de kan göra till betydligt lägre lönekostnader än inhemska åkerier har.

För att motverka sådant missbruk har danska Trafikstyrelsen antagit riktlinjer som definierar begreppet cabotage närmare. En cabotagetransport kan innefatta antingen flera lastningsställen eller flera lossningsställen, men inte bådadera. Europeiska kommissionen menade dock att det inte var tillåtet för medlemsstaterna att anta några tillämpningsföreskrifter till förordningen, eftersom den är en uttömmande reglering.

Men EU-domstolen höll alltså inte med. Den konstaterar att begreppet cabotagetransport i förordningen är oklart och otydligt, och att medlemsstaterna därför har ett utrymme för skönsmässig bedömning för att anta föreskrifter om hur det ska tillämpas.

Efter det konstaterandet prövar domstolen om de danska tillämpningsföreskrifterna är förenliga med proportionalitetsprincipen. Den påpekar då att förordningens begränsning till tre inrikestransporter inom sju dagar kan bli verkningslös om det är tillåtet med ett obegränsat antal lastningsställen och lossningsställen. Det skulle strida mot cabotagetransporternas tillfälliga karaktär och det mål som eftersträvas med förordningen.

De danska reglerna är däremot ägnade att säkerställa detta mål. De går inte heller längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målet. Följaktligen är de danska riktlinjerna om cabotagetransporter förenliga med proportionalitetsprincipen.

Så långt EU-domstolen. Det kan tilläggas att kommissionen i maj 2017 lade fram förslag till ändringar i förordning 1072/2009 som bland annat går ut på att begreppet cabotage ska förtydligas (se EU & arbetsrätt 1–2/2017 s 9). Enligt förslaget skulle det t.ex. uttryckligen framgå av förordningen att begränsningar som de danska inte är tillåtna. I förhandlingarna om förslaget är EU-domstolens dom ett trumfkort för de medlemsländer som vill täppa till vad de uppfattar som kryphål i förordningen – och det är inte bara Danmark.

Kerstin Ahlberg

C-541/16 Kommissionen mot Danmark, dom den 12 april 2018