Danmark inför ”samtidig semester” efter kritik från kommissionen

Danmarks arbetsmarknadsminister lade den 6 december fram förslag till en ny semesterlag, efter att Europeiska kommissionen ifrågasatt om den gällande semesterlagen är förenlig med artikel 7 i arbetstidsdirektivet (2003/88).

Den gällande semesterlagen från 1938 syftar till att garantera alla löntagare rätt till semester. Lagen har ändrats löpande, senast 2012 som reaktion på EU-domstolens dom i C-277/08 Pereda. Den grundläggande principen om förskjutet intjänande och uttag av semester har dock inte ändrats i grunden. Europeiska kommissionen har ifrågasatt om detta är förenligt med artikel 7 i arbetstidsdirektivet.

Förslaget till ny semesterlag bygger i huvudsak på Ferielovsudvalgets betänkande nr. 1568 av den 22 augusti 2017. Ferielovsudvalget tillsattes 2015 med uppdraget att garantera en ”modern, flexibel och robust” semesterlag som står i överensstämmelse med Danmarks internationella förpliktelser, särskilt EU-rätten. Det nya förslaget ger fortsatt rätt till fem veckors betald semester som tjänas in med 2,08 dagar per månad. Reglerna om avisering om och förläggning av semestern är i huvudsak oförändrade, och semestern kan fortfarande betalas på två sätt. De viktigaste ändringarna är följande:

Samtidig semester
Enligt den existerande semesterlagen tjänas rätten till betald semester in under ett kalenderår (intjänandeåret) och tas därefter ut mellan den 1 maj och den 30 april (semesteråret). Det kan gå upp till 16 månader från det att semestern tjänats in till dess att den kan tas ut, och det kan dröja upp till 25 månader innan de som är nya på arbetsmarknaden kan hålla fyra hela veckors betald semester.

I de förenade målen C-350/06 och C-520/06 Schultz-Hoff m.fl. och i målet C-277/08 Pereda uttalade EU-domstolen att ”…den positiva verkan av den betalda årliga semestern på en arbetstagares säkerhet och hälsa visserligen utvecklas till fullo när semestern tas ut under det år som den var avsedd för, det vill säga innevarande år..”. Domstolen hänvisar i båda målen till motsvarande uttalande i C-124/05 Federatie Nederlandse Vakbeweging. Mot denna bakgrund rekommenderar regeringen att man ska införa samtidig semester (samtidighedsferie). Semestern ska i fortsättningen tjänas in från den 1 september till den 31 augusti, och kan tas ut samtidigt från den 1 september till den 31 december (året därpå). Alla löntagare garanteras därmed minst fyra veckors betald semester under det innevarande året i enlighet med arbetstidsdirektivets artikel 7.1.

Utvidgning av personkretsen
I den gällande semesterlagen undantas vissa grupper från de vanliga semesterreglerna, och personer med avgörande inflytande på den verksamhet där de arbetar omfattas enligt huvudregeln inte av lagen. EU-domstolen slår i C-428/09 Union Syndicale Solidaires Isère fast att personkretsen i arbetstidsdirektivet ska definieras i enlighet med det EU-rättsliga arbetstagarbegreppet i artikel 45 i EUF-fördraget. Enligt domstolens praxis ska varje person som utför prestationer mot vederlag för en annan person och enligt dennes anvisningar anses som löntagare. Regeringen föreslår därför att den nya semesterlagens personkrets ska utvidgas till att omfatta alla arbetstagare i överensstämmelse med arbetstidsdirektivets artikel 7.1 och artikel 45 i EUF-fördraget. Den danska semesterlagen kommer dock inte att ha någon nedre gräns för sysselsättningens omfattning.

Avvikelser genom kollektivavtal
Även i fortsättningen är det arbetsmarknadens parter som utvecklar semesterrätten. Enligt förslaget ska det dock införas en kvalifikation för vilka kollektivavtal som kan avvika från lagens regler. Kollektivavtal med avvikande regler ska bara kunna ingås av ”de mest representativa arbetsmarknadsparterna” eller, när det gäller lokala avtal, vara godkända av ”den mest representativa löntagarorganisationen i branschen i Danmark”. Kvalifikationen ”den mest representativa” används redan i utstationeringslagens § 6a, vilket har gett upphov till debatt. Folketinget har just antagit en ny taxilag vars § 10 slår fast att förarnas löneoch anställningsvillkor ska följa kollektivavtal som slutits av ”de mest representativa” parterna i Danmark och som gäller på hela det danska området. Det rådde oenighet om ifall formuleringen innebär att ett bestämt kollektivavtal är mest representativt, vilket skulle kunna stå i strid med artikel 11 om föreningsfrihet i Europakonventionen för mänskliga rättigheter och de facto innebära allmängiltigförklaring av kollektivavtal i strid med den danska modellen. I ett tilläggsbetänkande preciserade det behöriga utskottet i Folketinget att syftet är att skydda mot ”köksbordsavtal” och garantera ordnade löne- och arbetsvillkor för taxiförarna. Majoriteten i utskottet påpekade att det för tillfället finns tre rikstäckande kollektivavtal som uppfyller villkoren för att vara ”representativa” på taxiområdet. Det grundliga arbetet med formuleringen kommer att få betydelse för dess användning i andra arbetsmarknadslagar, och en liknande debatt och behov av preciseringar kan förväntas rörande den nya semesterlagen.

Övergångsregler
I samband med övergången från intjänad semester till samtidig semester kommer löntagare att tjäna in/ha tjänat in två års semester att ta ut det första året med samtidig semester. Arbetsmarknadsministern föreslår därför att den semester som tjänas in det sista året ska deponeras och betalas ut först när löntagaren lämnar arbetsmarknaden. Övergången innebär dessutom en merutgift för arbetsgivarna, bland annat på grund av försämrad likviditet. Arbetsmarknadsministern föreslår att privata arbetsgivare ska kompenseras fullt ut för sina merutgifter fram till år 2040.

Natalie Videbæk Munkholm