Avsaknad av regler till skydd mot asbest kränkte rätten till liv

Avsaknad av effektiv arbetsmiljöreglering till skydd mot asbest har i en ny dom från Europadomstolen för mänskliga rättigheter ansetts utgöra en kränkning av artikel 2 om rätten till liv i Europakonventionen (EKMR).

Målet gällde 21 varvsarbetare som utsatts för långvarig asbestexponering. I ett av fallen där talan fördes av en avliden arbetares släkting ansåg Europadomstolen att artikel 2 EKMR kränkts. Den ovanliga cancerform som orsakat mannens död kunde klart kopplas till asbestexponering. För de övriga som fortfarande var i livet men hade andningsproblem och plack på lungorna hade istället rätten till privatliv enligt artikel 8 kränkts (jfr målet Vilnes et al EU & arbetsrätt nr 1/2014 s.1 ). Domstolen utgick ifrån att regeringen vid tidpunkten för exponeringen kände till de faror som är förknippade med asbest. Därmed hade den en positiv skyldighet att vidta åtgärder i form av lag och/eller andra praktiska åtgärder som säkerställde att arbetstagare inte utsattes för skadliga mängder asbest. Staten skulle också ha tillhandahållit sådan information att arbetstagarna kunde ha bedömt de risker som arbetet förde med sig.

De skyldigheter som är kopplade till artiklarna 2 och 8 tycks vara likartade när det gäller sådant arbetsmiljöansvar som målet rörde. Avgörande för att artikel 2 ska bli tillämplig är dock att bristerna lett till förlust av liv.

Petra Herzfeld Olsson

Case of Brincat and Others v. Malta Applications nos 60908/11, 62110/11, 62312/11 and 62338/11) dom 24 juli 2014)