Tillbaka till nyhetsbrevet

Sverige och Finland måste införa tvingande barnledighet

Finland och Sverige har inte genomfört direktivet 92/85 om skydd för gravida kvinnor och nyblivna mödrar på rätt sätt, eftersom varken den finska lagen eller den svenska tvingar kvinnor i dessa situationer att vara hemma från arbetet. Det hävdar Kommissionen i sin rapport om hur medlemsstaterna genomfört direktivet (KOM [1999] 100 slutlig). Kommissionen aviserar därför att Finland och Sverige kommer att bli föremål för överträdelseförfaranden, vilket kan sluta med att de döms för fördragsbrott.

I en så kallad formell underrättelse till den svenska regeringen påpekar kommissionen att direktivet föreskriver minst två veckors obligatorisk moderskapsledighet under tiden kring förlossningen. Denna obligatoriska ledighet bedöms som nödvändig för moderns och barnets hälsa och säkerhet, och den förhindrar också att kvinnan utsätts för påtryckningar att arbeta till sista stund eller återgå till arbetet för tidigt. Den garanterar också att kvinnor som själva vill arbeta till mycket sent i graviditeten eller som vill återgå mycket snabbt måste vara borta minst två veckor av hälsoskäl, skriver kommissionären Pádraig Flynn.
Den svenska regeringen har svarat att svenska kvinnor inte har några problem med att hävda sin rätt gentemot sina arbetsgivare, eftersom rätten till ledighet i samband med förlossningen har full acceptans i Sverige. I princip är alla mödrar lediga i samband med förlossningen, vilket gör att det framstår som främmande och omotiverat med ytterligare lagstiftning. Enligt regeringen finns det alltså en praxis som innebär att direktivet är genomfört.

Kommissionen framhåller emellertid i sin rapport att direktiv skall genomföras genom lagstiftning och inte genom praxis eller administrativa förfaranden.

KA

Kommissionens rapport finns att hämta på
http://europa.eu.int/comm/dg05/key_en.htm


Nr 2 1999

Publicerad: April 1, 1999

Läs också

Nr 2 1999

Avgörande att Europadomstolen fick veta varifrån uppgifterna kom

KU om regeringens ansvar i Gustafssonmålet: Avgörande att Europadomstolen fick veta varifrån uppgifterna kom Riksdagens konstitutionsutskott fann ingen anledning att kritisera den socialdemokratiska regeringens agerande inför Eur...

Läs hela artikeln

Nr 2 1999

Storbritannien vill inte att direktivet skall gälla lönediskriminering

Det direktiv som skall göra reglerna i det europeiska ramavtalet om tidsbegränsade anställningar bindande i medlemsländerna skall inte gälla löner. Det är innebörden av en protokollsanteckning som Storbritannien vill foga till...

Läs hela artikeln

Nr 2 1999

Finlands Högsta domstol återbröt inte AD-dom om diskriminerande kollektivavtal

Finlands Högsta domstol avslog arbetsgivarpartens ansökan om återbrytning av den dom från förra året där Arbetsdomstolen underkände ett kollektivavtalsreglerat system för så kallade erfarenhetstillägg (AD 34/1998). AD ans�...

Läs hela artikeln

Nr 2 1999

Enighet i rådet om arbetstid och arbetsmiljö men parlamentet kan driva fram ändringar

Nu är också sjömännens arbetstider reglerade genom EG-lagstiftning, sedan ministerrådet den 21 juni antagit ett direktiv som bygger på ett avtal mellan European Community Shipowners' Association (ECSA) och Federation of Transpor...

Läs hela artikeln