Europadomstolen: Facket hade rätt neka arbetstagare medlemskap

Det var ett otillåtet ingrepp i föreningsfriheten när kroatiska domstolar dömde en facklig förtroendeman till fängelse för att han vägrat att skriva in vissa personer som nya medlemmar i facket. Det slår Europadomstolen för mänskliga rättigheter fast i en dom där den prövar hur föreningsfriheten för en facklig organisations befintliga medlemmar ska viktas mot föreningsfriheten för dem som ansöker om medlemskap i organisationen.

Goran Vlahov var förtroendevald för en liten lokalavdelning av en facklig organisation för tulltjänstemän i Kroatien. 2007 beslöt han att avslå ansökningarna från 15 arbetstagare som ville bli medlemmar i organisationen. De befintliga medlemmarna hade nämligen kommit överens om att inte ta in fler medlemmar, eftersom de misstänkte att arbetsgivaren försökte få in ’sitt folk’ i organisationen för att byta ut ledningen.

De som nekats medlemskap beviljades senare inträde av ordföranden för den centrala organisationen. Efter en omröstning där de nya medlemmarna deltog avsattes Goran Vlahov. Organisationen anmälde honom dessutom till åklagare och gjorde gällande att han begått ett brott genom att hindra de 15 från att organisera sig fackligt. Två domstolsinstanser biföll talan och dömde honom till fyra månaders fängelse villkorligt. Vlahov vände sig till författningsdomstolen som avslog klagomålet. Då väckte han talan i Europadomstolen.

Vlahov ansåg att hans föreningsfrihet enligt artikel 11 i Europakonventionen hade kränkts. Enligt hans mening bestod kränkningen i att domstolarna gett företräde för intressena hos dem som ansökt om medlemskap, före de befintliga medlemmarnas rätt att fritt besluta om fackföreningens angelägenheter. Eftersom de som nekats medlemskap kunde gå med i en annan arbetstagarorganisation hade deras föreningsfrihet inte kränkts. Europadomstolen hade alltså att avgöra hur befintliga medlemmars föreningsfrihet ska viktas mot föreningsfriheten för den som ansöker om medlemskap.

Europadomstolen framhöll att Europakonventionens artikel 11 ska tolkas i ljuset av ILO-konventionen nr 87 om föreningsfriheten och organisationsrätten, och att det aktuella målet ska avgöras med stöd av principerna om fackföreningarnas handlingsutrymme i domstolens dom ASLEF v. Storbritannien från 2007.

Domstolen började med att konstatera att föreningsfriheten skyddar fackföreningarnas rätt att bestämma över vem som får bli medlem i organisationen. Därför är det ett ingrepp i föreningsfriheten att döma ut straff för en förtroendevald som nekat vissa personer inträde. Men eftersom föreningsfriheten inte är absolut går domstolen vidare och analyserar om ingreppet likväl är tillåtet. Kravet om lagstöd för ingreppet var uppfyllt. Men har ingreppet ett godtagbart syfte? Ska det vara tillåtet för staten att skydda föreningsfriheten hos dem som ansöker om medlemskap på bekostnad av de befintliga medlemmarnas rätt att bestämma om sin organisation?

Härvidlag uttalar domstolen att föreningsfriheten inte innebär en rätt att bli medlem i alla organisationer man vill bli medlem i. De befintliga medlemmarnas föreningsfrihet kränks om de skulle tvingas acceptera att organisera sig med personer de inte vill ge medlemskap, fortsätter domstolen. Eftersom det inte fanns några fackliga organisationsklausuler på området och eftersom de som nekats medlemskap hade kunnat bli medlemmar i en annan fackförening eller starta en ny, har dessa inte drabbats negativt.

De nationella domstolarna har inte heller förklarat hur de beaktat de befintliga medlemmarnas föreningsfrihet när de dömde deras förtroendeman till fängelse. Mot denna bakgrund slår Europadomstolen fast att ingreppet i föreningsfriheten inte varit tillåtet och att Goran Vlahovs rättigheter enligt artikel 11 kränkts.

I domen fortsätter Europadomstolen att värna arbetstagarorganisationernas handlingsfrihet i relation både till staten och till dem som vill bli medlemmar. I avsaknad av organisationsklausuler på arbetsmarknaden ska de befintliga medlemmarnas föreningsfrihet och rätt att besluta om sin organisation ges företräde framför föreningsfriheten hos dem som ansöker om medlemskap. 

Niklas Selberg, docent
Lunds universitet