Förslag till EUS framtidskonvent: Rättighetsstadgan bör göras bindande

EUs stadga om grundläggande rättigheter bör göras rättsligt bindande och ges konstitutionell status. Det föreslår en arbetsgrupp inom det Europeiska konventet, som skall lägga fram förslag om hur EU skall vara organiserat i framtiden.

Arbetsgruppen rekommenderar också att EU ansluter sig till Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. På så sätt skulle medborgarna få motsvarande skydd mot handlingar av unionen som de nu har i förhållande till medlemsstaterna. Det skulle också vara det bästa sättet att garantera att EG-domstolen och Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg utvecklar en enhetlig praxis när det gäller mänskliga rättigheter, heter det i arbetsgruppens rapport.

Också Europafacket EFS, som liksom arbetsgivarorganisationerna UNICE och CEEP har en observatör i konventet, förespråkar att stadgan görs rättsligt bindande och att EU ansluter sig till Europakonventionen. Men, heter det i en resolution, ett grundläggande villkor är att respekten för gränsöverskridande fackliga rättigheter – d v s rätt till information och samråd i företagen, mötes- och föreningsfrihet, förhandlingsrätt och stridsrätt – och för parternas autonomi på europeisk och gränsöverskridande nivå uttryckligen garanteras i ett konstitutionellt fördrag. Samtidigt måste detta ske på ett sätt som till fullo respekterar de nationella systemen för förhandlingar och stridsåtgärder.

Enligt resolutionen är det också nödvändigt att se till att inte EG-fördragets artikel 137 lägger hinder i vägen för att garantera dessa rättigheter. Artikeln ger EU kompetens att anta direktiv om arbetsrättsliga frågor, utom löneförhållanden, föreningsrätt och stridsrätt. En falang inom EFS hävdar att det inte går att införa garantier för gränsöverskridande fackliga rättigheter i fördraget om man inte stryker undantagen för föreningsrätt och strejkrätt i artikel 137. De svenska fackliga organisationerna, som är angelägna om att undantaget behålls, menar att denna tolkning är felaktig, eftersom artikeln enbart rör EUs kompetens att stifta s k sekundärrätt.

Europeiska konventet inrättade i december också en arbetsgrupp för ”ett socialt Europa”. Gruppen skall bl a diskutera vilka befogenheter EU skall ha på det sociala området.

Kerstin Ahlberg