Grundläggande fri- och rättigheter skall garanteras i EU-stadga

EU och medlemsstaterna måste ta ett gemensamt ansvar för att säkerställa att alla åtgärder som vidtas inom EU respekterar grundläggande fri- och rättigheter. De föreslår den expertgrupp som tillsattes för drygt ett år sedan för att bl a granska vilken ställning grundläggande rättigheter har i EU och undersöka möjligheterna att införliva en rättighetsstadga (se EU & arbetsrätt nr 1/1998). Gruppen, vars rapport publicerades i februari, fick ett snabbt gensvar då Europeiska rådet vid sitt möte i Köln beslutade att en fri- och rättighetsstadga skall utarbetas.

Expertgruppen påpekar att det ännu saknas ett övergripande angreppssätt för att garantera grundläggande fri- och rättigheter inom EU. I dag är det huvudsakligen åtgärder som vidtas inom EG som skyddas. Europolfördraget anges som ett exempel på ett samarbetsprojekt inom EU men utanför EG som får djupgående återverkningar för enskildas grundläggande fri- och rättigheter.

Ett första steg mot ett effektivt skydd skulle vara att i samlad form i fördragen ange vilka de grundläggande fri- och rättigheterna är. Reglerna i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna bör utgöra basen. Dessa bör dock kompletteras med vissa sociala rättigheter som rätten till kollektiv förhandling och rätten att vidta kollektiva åtgärder vid intressekonflikter.

För att enskilda medborgare effektivt skall kunna ta tillvara sina fri- och rättigheter måste de kunna få dem prövade i domstol, påpekar gruppen vidare. EG-domstolens behörighet utanför gemenskapsrätten bör därför klargöras. Expertgruppen framhåller också vikten av att rättigheterna backas upp av lagstiftningsåtgärder. En uttrycklig garanti för de rättigheter som Unionen skall skydda bör införas i fördragen.

Expertgruppens krav på att grundläggande fri- och rättigheter skall formuleras av och i EU fick som nämnts ett snabbt gensvar. Europeiska rådet beslutade nämligen vid sitt möte den 3 _ 4 juni att en fri- och rättighetsstadga skall utarbetas. Stadgan bör inbegripa de grundläggande fri- och rättigheter som garanteras av Europakonventionen samt vissa konkreta sociala rättigheter. Den bör också inkludera grundläggande rättigheter som är exklusiva för unionsmedborgare. Ett organ med representanter från både medlemsstaterna och EUs institutioner skall få till uppgift att utarbeta ett stadgeförslag, som skall behandlas av rådet i december år 2000. Tanken är att rådet sedan tillsammans med kommissionen och parlamentet skall "högtidligt utropa" en Europeisk stadga för grundläggande rättigheter. Huruvida denna stadga skall inarbetas i fördragen och i så fall på vilket sätt blir en senare fråga.

Avgörande för om rådets beslut kommer att innebära någon reell förstärkning av de grundläggande rättigheternas ställning inom EU blir givetvis den juridiska status stadgan erhåller. Med tanke på den ställning som Europakonventionen redan givits genom EG-domstolens praxis och i Amsterdamfördraget vore det logiskt att åtminstone ge andra rättigheter ett likvärdigt skydd. Men därifrån till att ge den tänkta stadgan en så integrerad plats i EU som expertgruppen föreslår är det långt. Rådets beslut bör i varje fall ses som ett steg på vägen.

Petra Herzfeld Olsson

(Expertgruppens rapport finns på
http://europa.eu.int/comm/dg05/key_en.htm)