Ingen roll för arbetsmarknadens parter i svenskt implementeringsråd

• ”Överimplementering” av EU:s rättsakter och ökad regelbörda för företag ska löpande analyseras av en nyinrättad kommitté med sikte på att minimera dessa effekter. Det följer av ett beslut från den svenska regeringen. Det är uppenbart att EU:s arbetsrätt ingår i de regler som kommittén har i uppgift att bevaka – men arbetsmarknadens parter förefaller inte ha någon roll i arbetet.

Regeringen anser att EU-direktiv ska genomföras på miniminivå i nationell rätt och att regelbördan och administrativa kostnader för företag ska hållas på ett minimum. För att skapa underlag för regeringens agerande både i EU:s lagstiftningsprocess och därefter i genomförandefasen ska därför ett implementeringsråd följa EU-rättens utveckling.

Implementeringsrådet ska utreda vilket handlingsutrymme Sverige har i genomförandefasen och ta fram förslag som minskar ”omotiverad” regelbörda och administrativa kostnader för företagen. Ett viktigt syfte är att undvika att nationella genomförandeåtgärder går längre än EU-rättens minimikrav.

Rådets arbete ska bedrivas med företagsperspektiv. Det är endast företagens synvinkel på reglering och kostnader som står i fokus för implementeringsrådets arbete. Ledamöterna – högst åtta utöver ordföranden – ska vara från näringslivet men kan även omfatta personer från akademin ”eller personer med annan lämplig kompetens” och annars ha ”särskild erfarenhet av reglers effekt för företag”.

Regeringsbeslutet ger inget exempel på överimplementering av EU-rätt. Arbetsmarknadsperspektivet och arbetsmarknadens parter saknas helt i instruktionerna för det nya rådet. Den Europeiska fackliga samorganisationen (EFS/ETUC) har nyligen kritiserat EU:s modell för att ta fram ekonomisk-politiska prioriteringar och framhållit hur ett stort inslag av teknokratisk bedömning riskerar påverka politikens innehåll i viss riktning. Det svenska implementeringsrådet med dess företagsperspektiv står vidare i skarp motsättning till hur de svenska arbetsmarknadsparterna själva hanterar frågor om EU-rätten: 2018 skapade LO, PTK och Svenskt Näringsliv ett gemensamt organ – Arbetsmarknadens EU-råd – för att tillsammans ta fram de mest gynnsamma förutsättningarna för både ny EU-lagstiftning och dess genomförande i svensk rätt.

Implementeringsrådet i dess nuvarande tappning framstår sammanfattningsvis som ett stort avsteg från traditionerna i den svenska och nordiska modellen för arbetsmarknadsrelationer där parterna på arbetsmarknaden ju båda sitter vid bordet och där både arbetsgivares och arbetstagares intressen får utrymme i analyserna.

Niklas Selberg, docent
Lunds universitet 

Kommittédirektiv 2024:51 Ett implementeringsråd för genomförande av EU-rättsakter med konsekvenser för företag i Sverige, beslutade vid regeringssammanträde den 23 maj 2024