Produkter tillverkade med tvångsarbete förbjuds på EU:s marknad

• Produkter som tillverkats genom tvångsarbete kommer inte längre att få släppas ut och tillhandahållas på EU:s inre marknad och inte heller exporteras härifrån. Det följer av förordningen om förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete som ministerrådet antog i slutet av maj. Definitionen av tvångsarbete hämtas från två ILO-konventioner (nr 29 och nr 105). På så sätt integreras internationell rätt på arbetsrättens område i EU:s handelsrättsliga reglering

Förutom själva förbudet innehåller förordningen bestämmelser om myndigheters arbete i medlemsstaterna och på unionsnivå. Det innebär bland annat nya regler om samarbete mellan myndigheter på olika nivå. De behöriga myndigheterna ska utföra undersökningar av om produkter tillverkas genom tvångsarbete. Om man misstänker att tvångsarbete sker i en medlemsstat är de nationella myndigheterna behöriga. Vid misstanke om tvångsarbete utanför EU är kommissionen behörig myndighet.

Undersökningarna ska i första hand grundas på information som myndigheterna får in. Av det skälet införs en centraliserad kontaktpunkt för informationsinlämning. Inspektioner på plats kan också utföras, men att döma av utformningen av artikel 19 är det inte den primära metoden. Misstänks tvångsarbete på en medlemsstats territorium kan medlemsstatens myndigheter dock utföra inspektioner i enlighet med nationell rätt. Undersökningarna kan leda till att produkten inte får släppas ut på marknaden.

Förordningen reglerar inte sanktioner men enligt skäl 66 bör medlemsstaterna ge sina myndigheter befogenhet att införa och genomföra effektiva, proportionella och avskräckande påföljder i fall då en ekonomisk aktör inte har efterlevt ett beslut. Medlemsstaternas tullmyndigheter ska kontrollera att varor som tillverkats genom tvångsarbete inte förs in i eller ut ur EU.

Förordningen är en i raden av lagstiftningsakter där nya uppgifter läggs till en växande förvaltning på EU-nivå och där samarbetet mellan myndigheter i medlemsstaterna och på unionsnivå formaliseras. I det här fallet inrättas till exempel ett nätverk som ska samordnas av kommissionen (artikel 6). Precis som direktivet om tillbörlig aktsamhet (se artikeln på s. 4 i detta nummer) kopplas avgörande definitioner till internationell rätt som på så sätt får en unionsrättslig funktion. Vilken betydelse integreringen av konventioner på arbetsrättens område i EU-rättsakter har för efterlevnaden av dem kan bli ett intressant forskningsämne framöver.

Caroline Johansson, bitr. lektor
Uppsala universitet

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 april 2024 om förslaget till förordning om förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete på unionens marknad. Ännu ej publicerad i EU:s officiella tidning