Tillbaka till nyhetsbrevet

Sveriges regering vill inte genomföra direktivet om lönetransparens

• Bara tre av EU:s medlemsstater hade, enligt egna uppgifter, genomfört direktivet om insyn i lönesättningen (lönetransparensdirektivet) när fristen gick ut den 7 juni. Tolv länder, däribland Danmark och Finland, var på gång men försenade. I Sverige kommer direktivet dock inte alls att genomföras i sin nuvarande form, meddelade regeringen i slutet av mars. Europeiska kommissionen säger sig dock inte ha några planer på att skjuta fram genomförandet eller föreslå någon uppmjukning av direktivet som regeringen vill.

Enligt en sammanställning gjorde av Europafacket är det elva länder som inte ens har förberett något genomförande av direktivet.

Motiveringen till den svenska regeringens motstånd är att direktivet i sin nuvarande form är alltför administrativt betungande och på så sätt dåligt både för jämställdheten och för EU:s konkurrenskraft. ”Därför avser regeringen att verka för att direktivets genomförandetidpunkt skjuts upp och att en omförhandling av direktivet i regelförenklande riktning inleds”, skrev den i ett pressmeddelande.

Inför den 7 juni publicerade Businesseurope och nio andra europeiska organisationer för privata arbetsgivare ett gemensamt uttalande som gav regeringen eldunderstöd. Organisationerna efterlyste ”målinriktade justeringar” av direktivet och ville att genomförandet tillfälligt ska skjutas upp.

Som det ser ut kommer de dock inte att få Europeiska kommissionen med sig, vilket är nödvändigt om det ska bli några förändringar. På en fråga från Europaparlamentarikern Kris Van Dijck svarade kommissionären Hadja Lahbib att den inte planerar att ta in lönetransparensdirektivet i något regelförenklingspaket och inte heller stoppa klockan, eftersom kommissionen anser att direktivet är nödvändigt för att förverkliga principen om lika lön för kvinnor och män.

Kerstin Ahlberg

Nyhetsbrevet som pdf
Nr 2 2026

Publicerad: juni 22, 2026

Läs också

Nr 2 2026

Høyesterett bör gå emot Efta-domstolen i arbetsrättslig tvist anser Norges regering

• Efta-domstolen har fel och Høyesterett bör frångå Efta-domstolens tolkning av EES-avtalet i det mål som rör om arbetstagare på fartyg i Nordsjön har rätt till likabehandling enligt bemanningsdirektivet (2008/104). Det menar Norges reg...

Läs hela artikeln

Nr 2 2026

Utdraget tvångsskiljeförfarande kränkte föreningsfriheten

• Ett och ett halvt års väntan på besked från myndigheter om förutsättningarna för att få strejka kränkte den fackliga organisationens rätt till skydd för föreningsfriheten enligt artikel 11 i Europakonventionen om de mänskliga fri-...

Läs hela artikeln

Nr 2 2026

Åtgärder för att förhindra missbruk av upprepade visstidsanställningar var otillräckliga

• Spaniens åtgärder för att förhindra missbruk av på varandra följande visstidsanställningar i den offentliga sektorn har varit otillräckliga. Det konstaterar EU-domstolens stora avdelning i målet Obadal som kan ha betydelse för hur vi...

Läs hela artikeln

Nr 2 2026

Katolsk organisations krav på kyrkotillhörighet var inte verkligt, legitimt och berättigat yrkeskrav

• Kyrkans autonomi i arbetsrättsliga frågor kan inte åberopas för att legitimera särbehandling av avhoppare från en religion, åtminstone inte om samma arbetsuppgifter utförs av personer som aldrig haft någon religiös anknytning och dä...

Läs hela artikeln