Tillbaka till nyhetsbrevet

INTERNATIONELLA DOMSTOLEN AVGÖR LÅNGVARIG ILO-KONTROVERS:

Strejkrätten är del av föreningsrätten – men innehåll och villkor fortsatt ämne för debatt

• Ja, ILO:s konvention nr 87 (ILO 87) omfattar strejkrätten. Det var slutsatsen när den internationella domstolen i Haag (ICJ) den 21 maj avgjorde den mångåriga kontroversen mellan arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan i ILO. Domstolen tog dock inte ställning till strejkrättens innehåll, omfattning eller villkoren för att utöva den.

Bakgrunden var den konflikt inom ILO där arbetsgivarsidan sedan år 2012 – i motsats till tidigare – hävdat att ILO 87 inte kan omfatta strejkrätten, eftersom den inte uttryckligen nämns i konventionen.

Enligt ILO:s konstitution kan tolkningstvister som gäller konstitutionen eller ILO:s konventioner hänskjutas till ICJ för avgörande. Den fråga domstolen ställdes inför var klar och entydig: ”Skyddar ILO 87 rätten att strejka för arbetstagare och deras organisationer?”

ICJ besvarade tolkningsfrågan med ett entydigt ja (efter omröstning 10–4). Strejkrätten omfattas av ILO 87. Domstolen grundar sin argumentation på Wienkonventionen om traktaträtt (1969) och den gängse meningen av ILO-konventionens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrund av konventionens ändamål och syfte (artikel 31.1). Domstolen konstaterar att det faktum att strejkrätten inte nämns inte nödvändigtvis innebär att den uteslutits från konventionens tillämpningsområde. Tvärtom menar domstolen att formuleringarna i artikel 2, artikel 3 och artikel 10 om föreningsfrihet och de uttryckliga rättigheterna att försvara och främja arbetstagarnas intressen sammantaget kan tolkas så att strejkrätten omfattas.

Domstolen diskuterar också andra faktorer som påverkar tolkningen. Förarbetena i samband med tillkomsten av ILO 87 betecknas som oklara vad gäller strejkrätten. Konventionstillämpningen inom ILO:s övervakningsorgan, det vill säga expertkommittén och föreningsfrihetskommittén, som länge erkänt strejkrätten, måste enligt ICJ tillmätas stor betydelse, likaså det faktum att strejkrätten erkänts inom internationell rätt. Det gäller uttryckligen i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt i tolkningspraxis som rör FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.

Domstolen gör ingående bedömningar av olika rättskällor utifrån en tolkning av Wienkonventionens stadganden och avgörandet är en intressant läsning i internationell rätt för den som mera sällan fördjupar sig i ICJ:s avgöranden.

Avgörandet är en klar seger för arbetstagarsidan. Inför beslutet ifrågasatte arbetsgivarna inom ILO (IOE) ICJ:s behörighet i ärendet och motsatte sig också att konflikten hänsköts dit. Efter att ha tagit del av ICJ:s avgörande har IOE dock betonat att domstolen uttryckligen konstaterar att den inte tagit ställning till strejkrättens innehåll, omfattning eller villkoren för att utöva den.

Det är således uppenbart att debatten om strejkrätten kommer att fortsätta inom ILO. Men förhoppningsvis kan den debatten föras i mera nyanserade termer än hittills.

Niklas Bruun, professor emeritus
Hanken
Right to strike under ILO Covention no. 87 Advisory Opinion 21 maj 2026

Nyhetsbrevet som pdf
Nr 2 2026

Publicerad: juni 22, 2026

Läs också

Nr 2 2026

Høyesterett bör gå emot Efta-domstolen i arbetsrättslig tvist anser Norges regering

• Efta-domstolen har fel och Høyesterett bör frångå Efta-domstolens tolkning av EES-avtalet i det mål som rör om arbetstagare på fartyg i Nordsjön har rätt till likabehandling enligt bemanningsdirektivet (2008/104). Det menar Norges reg...

Läs hela artikeln

Nr 2 2026

Utdraget tvångsskiljeförfarande kränkte föreningsfriheten

• Ett och ett halvt års väntan på besked från myndigheter om förutsättningarna för att få strejka kränkte den fackliga organisationens rätt till skydd för föreningsfriheten enligt artikel 11 i Europakonventionen om de mänskliga fri-...

Läs hela artikeln

Nr 2 2026

Åtgärder för att förhindra missbruk av upprepade visstidsanställningar var otillräckliga

• Spaniens åtgärder för att förhindra missbruk av på varandra följande visstidsanställningar i den offentliga sektorn har varit otillräckliga. Det konstaterar EU-domstolens stora avdelning i målet Obadal som kan ha betydelse för hur vi...

Läs hela artikeln

Nr 2 2026

Katolsk organisations krav på kyrkotillhörighet var inte verkligt, legitimt och berättigat yrkeskrav

• Kyrkans autonomi i arbetsrättsliga frågor kan inte åberopas för att legitimera särbehandling av avhoppare från en religion, åtminstone inte om samma arbetsuppgifter utförs av personer som aldrig haft någon religiös anknytning och dä...

Läs hela artikeln