Slagkraftigt och spännande om forskningsmetod i arbetsrätten

Alysia Blackham & Sean Cooney (red.) Research Methods in Labour Law. A Handbook, Edward Elgar, 2025, 434 sid., ISBN 978 1 80392 524 0
• Vad utmärker forskningsbaserad kunskap? Jo, det sätt på vilket den skapas. Frågor om vetenskaplig metod i arbetsrätten har, enligt redaktörerna Alysia Blackham och Sean Cooney, emellertid inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. Jag håller med och läser girigt. Antologin om forskningsmetoder i arbetsrätten med dess 25 kapitel av 34 författare är ett slagkraftigt och spännande svar på denna brist.

Några kapitel tar sig an frågor om kvalitativa forskningsansatser såsom etnografi och deltagande, andra kapitel kvantitativa metoder som samlar in data med stöd av enkäter och åter andra beskriver kombinationer av de två angreppssätten. Läsaren får nycklar till samtalet om de grundläggande vetenskapsteoretiska frågorna om ontologi (vad existerar?) och epistemologi (hur kan vi skaffa kunskap om vad som existerar?) i arbetsrättsliga sammanhang. Dessutom diskuteras skapandet av forskningsdesigner, det vill säga hur frågor ställs och samspelar med grundläggande idéer och antaganden samt metod för insamling och hantering av data. Kort sagt – hur kan vi förstå arbetsrättsliga fenomen?

Vissa kapitel angriper ämnet tematiskt och fokuserar på arbetsrätten och exempelvis tid, klimatförändringar, utopier respektive ursprungsbefolkningars perspektiv. Olika vanligt förekommande perspektiv såsom feminism, reflexiv rätt (Niklas Luhmann & Gunther Teubner), förmågor/capabilities (Amartya Sen & Martha Nussbaum) och sårbarhet/ vulnerability (bl.a. Martha Fineman) samsas med rättsekonomi, komparation och historia. Stora och komplexa teorier ges en lättillgänglig beskrivning och rikligt med hänvisningar till vidare läsning.

Boken illustrerar att mycket står att vinna med att tydliggöra och förfina de teoretiska antagandena bakom kunskapsproduktionen. Några metodologiska utmaningar saknas i boken: den folkrättsliga arbetsrätten, AI:s intåg, nya risker som pandemier och väpnad geopolitisk konflikt, nya migrationsmönster, demografiska förändringar, tvärvetenskap mellan rättsområden. Läsaren får göra jobbet själv här. I viss utsträckning gäller detta också det rättssociologiska grundtemat om hur vi kan skapa vetenskaplig kunskap om samspelet mellan samhället och rätten – här kunde antologin ha varit tydligare i sin anknytning till en pågående intensiv diskussion.

Diskussionen om rättsdogmatik – alltså det som brukar benämnas ”sedvanlig” eller ”gängse” juridisk metod och användas för att ”beskriva” rätten – är särskilt intressant. Författaren, Alan Bogg, visar med stöd av den kontinentala och anglo-saxiske arbetsrättsfadern Otto Kahn-Freund hur rättslig argumentation pendlar mellan att härleda slutsatser och att ta utgångspunkt i syftet bakom regler. Rättssystemet är på en och samma gång både slutet och föränderligt. Den minnesgode drar sig till minnes att den svenske arbetsrättsfadern Folke Schmidt på ett snarlikt sätt talade om öppna och bundna argument i rätten. En spännande parallellitet mellan de två klassikerna!

Antologin visar bortom rimligt tvivel att viktig forskningsbaserad kunskap om arbetsrätten kan skapas på mycket olika sätt. Balansen mellan bredd i antologin och djup i respektive text är väl kalibrerad. De skilda forskningsmetoderna beskrivs av ett författargalleri som är ett veritabelt who’s who i den internationella forskarvärlden. För den nordiska arbetsrättens vidkommande hoppas jag nu inte endast på mer forskning, utan också på att fler konkurrerande perspektiv och metoder får tillfälle att brytas mot varandra. Boken innehåller sammanfattningsvis en rik källa av inspiration om det rättsvetenskapliga hantverket som alla, teoretiker såväl som praktiker, rekommenderas att dyka ner i.

Niklas Selberg, professor
Linnéuniversitetet