Algoritmisk kameraövervakning av förare stred mot dataskyddsförordningen

• Kontinuerlig kamerabevakning av anställda förare, kombinerad med automatisk detektering av bland annat mobilanvändning, ouppmärksamhet och bristande bältesanvändning, stred mot dataskyddsförordningen 2016/679 (GDPR). Det konstaterar den svenska Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) i ett beslut om Securitas användning av kameror i arbetsfordon.

Inom ramen för ett pilotprojekt hade Securitas använt inåtriktade kameror i vissa arbetsbilar. Kamerorna spelade dels in förarna, dels analyserade de förarnas beteende i realtid. Systemet kunde registrera vissa händelser och ge varningar till föraren. Vissa uppgifter fördes också vidare till arbetsgivaren.

Securitas hänvisade bland annat till sitt arbetsmiljöansvar och hävdade att behandlingen var nödvändig för att uppfylla en rättslig förpliktelse enligt artikel 6.1 c i GDPR. IMY godtog inte detta. De bestämmelser i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter som bolaget åberopade var enligt myndigheten alltför allmänt hållna för att utgöra en tillräckligt tydlig och precis rättslig grund för en så integritetskänslig behandling.

IMY prövade också om behandlingen kunde grundas på berättigat intresse enligt artikel 6.1 f i GDPR. Bolagets syften – bland annat att minska olyckor, följa upp riskfyllda beteenden och utreda incidenter – godtogs som berättigade intressen. Myndigheten ansåg dessutom att det fanns visst stöd för att behandlingen varit nödvändig, bland annat eftersom mindre ingripande åtgärder hade prövats.

Avgörande blev i stället intresseavvägningen. Förarna övervakades under stora delar av arbetsdagen, kunde inte undvika bevakningen och befann sig, i sin egenskap av anställda, i beroendeställning till arbetsgivaren. Övervakningen var därför särskilt integritetskänslig. Securitas intresse vägde inte tyngre än de anställdas intresse av skydd för sin personliga integritet.

Beslutet är ett tydligt exempel på att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar inte i sig legitimerar långtgående digital övervakning. Det visar också vilken central betydelse GDPR får när algoritmiska system används för att leda, kontrollera och följa upp arbete. Däremot lämnar beslutet öppet hur tungt arbetsgivarens intresse kan väga för att rättfärdiga mindre ingripande system för övervakning. Inte heller behandlar beslutet vilken betydelse förhandlingar eller överenskommelser med fackliga organisationer kan få i intresseavvägningen.

Johan Holm, universitetslektor
Umeå universitet
Integritetsskyddsmyndighetens beslut IMY-2025-10429, den 16 juni 2026