Tillbaka till nyhetsbrevet

En bok som ökar förståelsen

I bokhandeln

Elisabeth Vigerust: Arbeid, barn og likestilling Rettslig tilpasning av arbeidsmarkedet. Tano Aschehoug, Oslo 1998, 419 sidor.

Temat för den avhandling som Elisabeth Vigerusts bok Arbeid, barn og likestilling bygger på är arbetsliv och reproduktion, och boken tar upp de regler som bestämmer kvinnans rättsställning som mor och arbetstagare. Men eftersom huvudvikten läggs på likestillingsloven (jämställdhetslagen) och förbudet mot könsdiskriminering är boken av betydelse för förståelsen av könsdiskriminering även i andra sammanhang än vid graviditet och föräldraledighet.

Elisabeth Vigerust inleder med en analys av de hänsyn som ligger bakom strategierna för att förbättra kvinnors ställning på arbetsmarknaden och av de centrala begreppen inom diskrimineringslagstiftningen. Därefter följer en beskrivning av reglerna i likestillingsloven med tonvikt på deras sociala och politiska sammanhang. Vigerust konstaterar att diskrimineringsförbudet och likestillingsloven båda har en dynamisk karaktär och måste anpassas efter det rådande samhället och dess uppfattningar. Hur påverkar kvinnors och mäns situation inom familjen och på arbetsmarknaden diskrimineringsförbudet? Vad är diskriminering och vad driver fram den? Tar sig diskriminering olika uttryck över tiden? Detta sätt att redovisa rättsregler är avgörande för förståelsen av dem, men bidrar också till deras effektivitet och genomslag.
Kan det vara intressant för en svensk jurist eller praktiker att läsa om norska regler och deras tillämpning? Ja, i allra högsta grad. Som Elisabet Vigerust själv konstaterar ligger det nära till hands för förståelsen av de norska reglerna att se hur frågor har lösts i Sverige, eftersom både samhällsutvecklingen och arbetsrätten i de två länderna liknar varandra. Vigerust analyserar bl a huruvida den norska lagstiftningen och dess tillämpning överensstämmer med EG-rätten, en genomgång som är lika aktuell för svensk del.

Hon för också en ingående diskussion om bevisbördeproblemet, om arbetstagarens upplysningsplikt när det gäller graviditet och om anciennitet som kriterium för anställning eller lön. För en praktiserande jurist på jämställdhetsområdet är dessa analyser ett viktigt komplement till de lagkommentarer som finns på området.
Boken är oerhört lättläst och lätttillgänglig trots att den behandlar komplicerade regler och frågeställningar. Den bidrar till att man ”förstår” jämställdhetssträvandena och att arbetslivet faktiskt måste anpassas till familjeansvaret. Min enda kritik är att beskrivningen av den svenska jämställdhetsombudsmannens inställning till diskrimineringsförbudet inte stämmer med den nuvarande ombudsmannens. Här tycks boken bygga på inaktuella uppgifter.

Lise Bergh, biträdande JämO


Nr 1 1999

Publicerad: January 1, 1999

Läs också

Nr 1 1999

TCO anmäler staten för könsdiskriminering

TCO har anmält svenska staten till kommissionen för brott mot direktiv nr 79/7 om likabehandling i socialförsäkringarna. Det är arbetsskadeförsäkringen som, enligt TCO, indirekt diskriminerar kvinnor, sedan bevisregeln skärptes ...

Läs hela artikeln

Nr 1 1999

Svensk proportionalitetsprincip kan strida mot Europarådets sociala stadga

Den åttonde mars gick remisstiden ut för betänkandet Medling och lönebildning (SOU 1998:141). I betänkandet finns förslag på åtgärder som antas garantera att lönerna i Sverige utvecklas i önskad takt. Bl a föreslås att r...

Läs hela artikeln

Nr 1 1999

Nya rättsakter

En förordning om den inre marknadens sätt att fungera i samband med den fria rörligheten för varor (2679/98) och en resolution om samma ämne antogs i december (EGT nr L 337, sid 8 och 10, den 12 december 1998). Båda går ut på at...

Läs hela artikeln

Nr 1 1999

Kritik mot svenska uppsägningsregler

Den svenska lagen om anställningsskydd tillåter arbetsmarknadens parter att sluta avtal som inte är förenliga med Europarådets sociala stadga. Det skriver den oberoende expertkommittén i sin rapport Conclusions XIV-2, Vol 2. De...

Läs hela artikeln