Strejkrätten är del av föreningsrätten – men innehåll och villkor fortsatt ämne för debatt

• Ja, ILO:s konvention nr 87 (ILO 87) omfattar strejkrätten. Det var slutsatsen när den internationella domstolen i Haag (ICJ) den 21 maj avgjorde den mångåriga kontroversen mellan arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan i ILO. Domstolen tog dock inte ställning till strejkrättens innehåll, omfattning eller villkoren för att utöva den.

Bakgrunden var den konflikt inom ILO där arbetsgivarsidan sedan år 2012 – i motsats till tidigare – hävdat att ILO 87 inte kan omfatta strejkrätten, eftersom den inte uttryckligen nämns i konventionen.

Enligt ILO:s konstitution kan tolkningstvister som gäller konstitutionen eller ILO:s konventioner hänskjutas till ICJ för avgörande. Den fråga domstolen ställdes inför var klar och entydig: ”Skyddar ILO 87 rätten att strejka för arbetstagare och deras organisationer?”

ICJ besvarade tolkningsfrågan med ett entydigt ja (efter omröstning 10–4). Strejkrätten omfattas av ILO 87. Domstolen grundar sin argumentation på Wienkonventionen om traktaträtt (1969) och den gängse meningen av ILO-konventionens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrund av konventionens ändamål och syfte (artikel 31.1). Domstolen konstaterar att det faktum att strejkrätten inte nämns inte nödvändigtvis innebär att den uteslutits från konventionens tillämpningsområde. Tvärtom menar domstolen att formuleringarna i artikel 2, artikel 3 och artikel 10 om föreningsfrihet och de uttryckliga rättigheterna att försvara och främja arbetstagarnas intressen sammantaget kan tolkas så att strejkrätten omfattas.

Domstolen diskuterar också andra faktorer som påverkar tolkningen. Förarbetena i samband med tillkomsten av ILO 87 betecknas som oklara vad gäller strejkrätten. Konventionstillämpningen inom ILO:s övervakningsorgan, det vill säga expertkommittén och föreningsfrihetskommittén, som länge erkänt strejkrätten, måste enligt ICJ tillmätas stor betydelse, likaså det faktum att strejkrätten erkänts inom internationell rätt. Det gäller uttryckligen i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt i tolkningspraxis som rör FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.

Domstolen gör ingående bedömningar av olika rättskällor utifrån en tolkning av Wienkonventionens stadganden och avgörandet är en intressant läsning i internationell rätt för den som mera sällan fördjupar sig i ICJ:s avgöranden.

Avgörandet är en klar seger för arbetstagarsidan. Inför beslutet ifrågasatte arbetsgivarna inom ILO (IOE) ICJ:s behörighet i ärendet och motsatte sig också att konflikten hänsköts dit. Efter att ha tagit del av ICJ:s avgörande har IOE dock betonat att domstolen uttryckligen konstaterar att den inte tagit ställning till strejkrättens innehåll, omfattning eller villkoren för att utöva den.

Det är således uppenbart att debatten om strejkrätten kommer att fortsätta inom ILO. Men förhoppningsvis kan den debatten föras i mera nyanserade termer än hittills.

Niklas Bruun, professor emeritus
Hanken
Right to strike under ILO Covention no. 87 Advisory Opinion 21 maj 2026