Antiklimax för polskt företag som hoppades på Laval 2.0

• Det blev en antiklimax för det polska företaget Meron som hade lagt upp för ett nytt Laval-mål i den svenska Arbetsdomstolen (se EU & arbetsrätt nr 2/2025 s. 2). Meron kunde inte bevisa att IF Metall hade vidtagit någon sådan åtgärd som företaget hävdade.

Medbestämmandelagens regler om entreprenadförhandlingar ger de fackliga organisationerna möjlighet att motarbeta oseriösa underentreprenörer. Om arbetsgivarens planer att anlita en viss entreprenör kan antas medföra att lag eller kollektivavtal åsidosätts kan facket ytterst lägga in veto. Därför brukar företag som har ett konstant behov av underentreprenörer komma överens med facket om listor med ”godkända” företag.

I samband med förhandlingen om en sådan lista vid Kone AB fick det polska företaget Meron veta att det inte skulle få vara med på listan eftersom IF Metall skulle lägga in veto om företaget inte tecknade ett utstationeringsavtal. Under protest skrev Meron på och stämde sedan IF Metall inför Arbetsdomstolen. Hotet om veto var en påtryckning som kan jämställas med en stridsåtgärd vilken innebar ett otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster, hävdade Meron och jämförde situationen med den i Laval-målet (C-341/05).

Av stämningsansökan föreföll det emellertid som om uppgifterna om vetoförklaringen kom från Kone AB, inte från fackets företrädare. Och IF Metall förnekade att förbundet hade hotat eller fattat beslut om veto.

Nu har AD avgjort målet. Merons talan föll på bevisningen. Inget i utredningen talar för att IF Metall vare sig hade hotat eller fattat beslut om att lägga in veto, enligt AD. Bolaget har alltså inte styrkt att facket vidtagit någon sådan åtgärd som bolaget påstår är en stridsåtgärd. Därför fick AD inte heller anledning att pröva om ett fackligt veto faktiskt kan vara en sådan åtgärd.

Kerstin Ahlberg

AD 2026 nr 22, dom den 18 mars 2026