Hemlig “integritetstestning” kränkte skyddet för privatlivet

• Hemlig så kallad integritetstestning, det vill säga att en myndighet prövar de anställdas integritet för att se om de till exempel kan mutas, genom att iscensätta verklighetstrogna situationer och övervaka personer, privata och offentliga lokaler och fordon, måste omgärdas av särskilda garantier mot missbruk och vara föreskrivna i lag. Annars strider de mot Europakonventionens artikel 8 om rätt till skydd för privatlivet. Det följer av en ny dom från Europadomstolen.

Ett antal läkare och statstjänstemän som omfattades av en ungersk lag som gav myndigheterna rätt att genomföra integritetstestning, väckte talan i författningsdomstolen och yrkade att lagstiftningen skulle ogiltigförklaras. Domstolen avslog emellertid deras talan, och därefter vände sig arbetstagarna till Europadomstolen och gjorde gällande att reglerna kränkte deras rätt till skydd för privatlivet.

Europadomstolen noterar att integritetstestning regleras i vissa internationella instrument, som också föreskriver särskilda garantier mot missbruk av systemet.

Det ungerska systemet för integritetstestning kunde användas av polisen utan att det fanns någon särskild indikation eller misstanke om korruption. Det krävdes endast att den angav skäl för testningen, men dessa behövde inte vara särskilt tungt vägande. De som varit föremål för integritetstestning skulle informeras om saken inom 15 dagar. Olovlig integritetstestning är kriminaliserad, men det är praktiskt svårt för den drabbade att genomdriva förbudet.

Rätten till skydd för privatlivet får inskränkas under vissa förutsättningar som föreskrivs i Europakonventionens artikel 8.2. De ungerska reglerna ansågs emellertid vara så breda och undermåliga att de inte nådde upp till kravet på lagstöd. Därför kan de inte garantera att ingreppet i skyddet för privatlivet är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. De utgjorde sammanfattningsvis en otillåten inskränkning i sökandenas rättighetsskydd.

För att avgöra om integritetstestning av statsanställda är godtagbar ska de detaljerade principer och krav som enligt domstolens praxis rättfärdigar hemlig övervakning vid förundersökning i brottmål användas, slår Europadomstolen fast. För att den ska vara tillåten krävs att en utredning gett upphov till misstankar om korruption eller mutbrott. Domen förklarar dock inte hur starka misstankarna måste vara.

Domstolen anknyter till sin tidigare praxis som innebär att endast det faktum att arbetstagarna fortsätter sina anställningsförhållanden inte ska tas till intäkt för att de på ett rättsligt giltigt sätt samtyckt till åtgärder som inskränker en rättighet, exempelvis integritetstestning i förhållande till artikel 8.

Det är inte första gången Europadomstolen tar ställning till hemlig övervakning i Ungern, men det är första gången domstolen tar ställning till ett system för integritetstestning av statsanställda.

Niklas Selberg,
professor,Linnéuniversitetet

Szelényi m.fl. mot Ungern (ansökan 15147/23 och 38303/23) Europadomstolens dom den 3 februari 2026