Tillbaka till nyhetsbrevet

Høyesterett bör gå emot Efta-domstolen i arbetsrättslig tvist anser Norges regering

• Efta-domstolen har fel och Høyesterett bör frångå Efta-domstolens tolkning av EES-avtalet i det mål som rör om arbetstagare på fartyg i Nordsjön har rätt till likabehandling enligt bemanningsdirektivet (2008/104). Det menar Norges regering som går in som deltagare när tvisten mellan två sjömän och bemanningsföretaget Saga Subsea nu ska avgöras i sak.

Målet vid Norges Høyesterett rör alltså en tvist om huruvida inhyrda arbetstagare på ett flerfunktionsfartyg som opererar i Nordsjön omfattas av EU:s bemanningsdirektiv (se EU & arbetsrätt nr 1/2026 s. 5 och 2/2025 s. 3). Høyesterett ställde frågor till Eftadomstolen som menade att svaret var beroende av EES-avtalets geografiska tillämpningsområde – och kom fram till att det gäller på den norska kontinentalsockeln både i den aktuella saken och generellt.

Detta ställningstagande har både principiellt och praktiskt mycket stor räckvidd, vilket är skälet till att norska staten gått in som deltagare när målet nu ska avgöras i sak, och bestrider Efta-domstolens tolkning av EES-avtalet. I detta mål bör Høyesterett frångå Efta-domstolens ståndpunkt, anför regeringen.

Tolkningsuttalanden från Eftadomstolen är inte formellt bindande för nationella domstolar utan bara ”rådgivande”. Det betyder att domstolarna i Eftas medlemsländer självständigt ska ta ställning till hur EES-rätten ska tolkas och tillämpas. De ska dock lägga stor vikt vid vad Efta-domstolen har sagt, utifrån syftet om rättsharmoni mellan tolkning och tillämpning av EES-avtalet och motsvarande bestämmelser i EU:s regelverk. Normalt måste de alltså följa Efta-domstolens uttalanden och kan inte avvika från dessa utan att det finns goda och tungt vägande grunder.

Men om ett tolkningsuttalande inte är tillräckligt förankrat i EES-avtalet kan hänsyn till staternas suveränitet utgöra sådana grunder.

Norska staten hävdar nu att det föreligger goda och tungt vägande grunder för att frångå Efta-domstolens ståndpunkt i målet.

Den stora betydelse som frågan om EES-avtalets geografiska tillämpningsområde har sett från norska statens sida har fått följder för målets fortsatta behandling. Høyesterett har beslutat att domstolen ska sitta i stor kammare, det vill säga med elva domare (inte i avdelning med fem domare). Förhandlingen i Høyesterett är planerad till den 18 och 19 okotober i år.

Stein Evju, professor emeritus
Universitetet i Oslo

Nyhetsbrevet som pdf
Nr 2 2026

Publicerad: juni 22, 2026

Läs också

Nr 2 2026

Utdraget tvångsskiljeförfarande kränkte föreningsfriheten

• Ett och ett halvt års väntan på besked från myndigheter om förutsättningarna för att få strejka kränkte den fackliga organisationens rätt till skydd för föreningsfriheten enligt artikel 11 i Europakonventionen om de mänskliga fri-...

Läs hela artikeln

Nr 2 2026

Åtgärder för att förhindra missbruk av upprepade visstidsanställningar var otillräckliga

• Spaniens åtgärder för att förhindra missbruk av på varandra följande visstidsanställningar i den offentliga sektorn har varit otillräckliga. Det konstaterar EU-domstolens stora avdelning i målet Obadal som kan ha betydelse för hur vi...

Läs hela artikeln

Nr 2 2026

Katolsk organisations krav på kyrkotillhörighet var inte verkligt, legitimt och berättigat yrkeskrav

• Kyrkans autonomi i arbetsrättsliga frågor kan inte åberopas för att legitimera särbehandling av avhoppare från en religion, åtminstone inte om samma arbetsuppgifter utförs av personer som aldrig haft någon religiös anknytning och dä...

Läs hela artikeln

Nr 2 2026

Vad som är rimlig anpassningsåtgärd förutsätter individuell bedömning

• Skillnaden mellan indirekt diskriminering – som innebär att en viss grupp särskilt missgynnas – och kravet på rimliga anpassningsåtgärder för personer med funktionsnedsättning, som förutsätter en individuell bedömning av den ensk...

Läs hela artikeln