Arbetsgrupp kunde inte enas om övertidstillägg för deltidsarbetande i Norge

• En ny rapport om övertidsersättning för deltidsanställda blottar en djup oenighet mellan parterna på arbetsmarknaden i Norge. De fackliga organisationerna menar att dagens praxis strider mot kravet på likabehandling, medan arbetsgivarorganisationerna varnar för miljardkostnader, färre arbetstillfällen och problem med bemanning.

Rapporten är utarbetad på uppdrag av Arbeids- og inkluderingsdepartementet av en arbetsgrupp under ledning av førsteamanuensis Anette Hemmingby från Handelshøyskolen BI (EU & arbetsrätt nr 2/2026 s. 2).

Bakgrunden är särskilt EU-domstolens domar i målen Lufthansa (C-660/20) och Dialyse (C-184 och 185/22). I de målen kom domstolen fram till att ordningar med samma tröskel för övertidstillägg för deltids- och heltidsanställda innebar otillåten särbehandling.

Enligt norsk rätt räknas arbete utöver den överenskomna arbetstiden för deltidsanställda men inom gränserna för den allmänna arbetstiden som ”mertid”. Sådant mertidsarbete ger inte automatiskt rätt till övertidstillägg. Övertidstillägg får man bara om man arbetar utöver gränserna för den allmänna arbetstiden.

Arbetstagarsidan menar att EU-domstolens praxis har gjort klart att deltidsanställda inte kan ha en högre tröskel för att få övertidstillägg än heltidsanställda. Norsk rätt måste därför garantera proportionellt lika betalning för arbete utanför den avtalade arbetstiden. De hänvisar bland annat till nya, branschanpassade kollektivavtal i Sverige och danska avgöranden som underkänner gemensamma trösklar för deltids- och heltidsanställda (se EU & arbetsrätt nr 1/2026 s. 1).

Organisationerna menar att ändringen skulle leda till högre sysselsättningsgrad och bättre grundbemanning genom att stärka arbetsgivarnas drivkrafter till långsiktig bemanningsplanering. Den skulle också främja jämställdhet eftersom deltidsarbete är särskilt utbrett i kvinnodominerade yrken, och sämre betalning kan upprätthålla skillnader i inkomster, arbetsvillkor och pensioner.

Arbetstagarorganisationerna erkänner de praktiska utmaningar som hör ihop med skiftarbete, inhyrning av arbetskraft och kostnader, men menar att de måste lösas genom kollektivavtal och partssamarbete.

Arbetsgivarsidan menar att EU-domstolens avgöranden inte ger tillräckligt rättsligt och faktiskt underlag för att ändra dagens norska regler. Enligt arbetsgivarna handlar målen om konkreta tyska kollektivavtalsregler som inte kan överföras direkt till norska förhållanden. Arbetsgivarsidan däremot menar att dagens regler kan behållas inom ramen för EES-rätten. Reglerna ingår i ett sammanhållet system som balanserar skyddet av arbetstagarna mot bland annat flexibilitet, inkludering och företagens behov av arbetskraft. Eventuella förändringar bör därför ingå i en bredare genomgång av arbetstidsregleringen.

Arbetsgivarna varnar dessutom för att övertidstillägg för mertidsarbete kan göra extrapass dyrare, öka användningen av behovsanställningar, minska produktionen och utbudet av tjänster och minska tillgången till deltidsarbete. Forskningsstiftelsen Fafo räknar med en årlig kostnadsökning på 10–11 miljarder norska kronor om användningen av mertid fortsätter ungefär som hittills.

Arbetsgruppens ordförande Anette Hemmingby menar att EU-domarna ger klar vägledning mot dagens gemensamma tröskel och rekommenderar att lagstiftningen ändras för att garantera ett klart och förutsägbart regelverk. På grund av oenighet i gruppen mynnar rapporten inte ut i något gemensamt lagförslag och det blir därmed regeringens sak att avgöra hur den principiella och ekonomiskt krävande konflikten ska följas upp.

Kurt Weltzien, professor II
Handelshøyskolen BI
Deltid: Merarbeid og overtidsbetaling. Arbeidsgrupperapport fra partssammensatt arbeidsgruppe Oslo, 15 september 2026